fredag 14 januari 2011

Inte haft lust bara....!

Nä lusten tryter verkligen just nu, en viss herre i huset har börjat ha världens utbrott igen. Gapar, skriker, kastar saker, smäller i dörrar, sätter sönder saker han kommer över bara för ATT..! Så leds att jag blir galen snart. Låter illa med munnen och det är verkligen INTE snälla saker som kommer. Det är döden hit och dit och det är hotelser om allt möjligt. Nä nog har man haft det lugnt under lovet, det kan jag säga. Nu är monstret tillbaka. Känns som att det har varit på semester.

Det är ju tyvärr så att lillebror i huset inte alls mår bra när det blir så här, det är så synd att det ska måsta vara på det viset. Han är så söt, försöker säga små råd åt Anton, tex att om du är snäll så blir det bra och att om han slutar vara arg så blir vi glada igen osv. Det tråkiga är ju att Anton blir så jäkla galen och skriker så mycket onödigt och osant. Tex om man tar honom i armen för att han ska hejda sig, så gapar han att man nyps, slåss eller annat som man inte gör. Och det känner jag är inte acceptabelt på några sätt eller vis. Men så har han alltid gjort, så jobbigt psykiskt och man vill knappt ta i honom alls.

Nåja nu ska jag försöka få iväg honom till slöjden som han förövrigt HATAR att gå till nu för tiden. *suckar* Förut älskade han att göra fina saker att ta hem till oss.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Åh vad tufft för er. Det är inte roligt när de där perioderna kommer, hela familjen blir ju slut. Och som vuxen kan man ju strunta i alla hårda ord som kommer, men som lillebror kan jag förstå att det inte är så lätt. MEn så gulligt att han försöker hjälpa till. Dessa småsyskon blir ju otroligt förtående och empatiska. De vill ju såklart också försöka göra allt bra.
Hoppas att det gick att få iväg den lille slöjdhataren i tid utan allt för mycket krångel.
Önskar en fin helg//Kram Lena

Annelie L sa...

Precis en sån morgon hade jag i onsdags här hemma. Man blir alldeles slut rent psykiskt. Man vet så väl att orden egentligen saknar betydelse, det är bara något som kommer från något mörkt hörn inne i de små kropparna. Men de tar på krafterna ändå, allt som slängs med väldig kraft, som man inte får visa att det gör ont utan man försöker ha kvar sitt lugn. Har även upplevt skriken att man slår eller nyps, fast man inte ens är i närheten.
Jag vet inte hur ni bor, men vi bor i en bostadsrätt med grannar både över och bredvid. Det känns väldigt jobbigt med dessa utbrott tidigt om morgnarna.
Jag tycker verkligen synd om dig, du har en lillebror att värna om och ha ork till när det är kaos runt omkring.
Du är stark men sån här tar verkligen på krafterna, det förstår jag.
Styrkekramar till dig, hoppas det blir lugnt och skönt i helgen då ha slipper skolan.
Kramar om...

Maria sa...

Jag det är så jobbigt. Och man är inte så pedagogisk precis i de situationerna...

Min son brukade också överdriva enorm.
Speciellt om man tog honom i armen. Ja då bröt jag nästan av den och utbrottet blev värre..

Sänder en bunt styrkekramar!!
// Maria