lördag 28 april 2012

Ensamtid......!

Att det är skönt att vara barnfri ett par dagar vet ju alla, men just nu skulle jag säga att det är himmelskt och väldigt efterlängtat. Edvin är hos mormor och Anton är hos pappa sin. så tyst och lugnt här hemma. känns otroligt skönt, fast vi är så trötta att vi inte orkar hitta på en massa. Det är som ett stille stånd i hjärnan, när jag vaknade i morse så kändes det som att jag hade tusen och tusen taggar nerhackade i skallen. Kan nån fatta att vi inte ens orkar laga middag..? The och mackor är väldigt gott och underskattat som middag tycker jag. *flinar* Vi borde nog snart åka iväg på vår bröllops resa, om vi bara kom på *läs jag* vart. Jag är så velig. Rom eller Paris, Paris eller Rom.Jag är som barnen eller rättare sagt barnen blev som mig. Svårt för att göra val. *gahh*
Idag så kom vi oss iväg på en liten tur till grannstaden (Piteå) och det var så skönt att se nåt annat och jag fick besöka mina tre favvis affärer. Nu är käre maken på 40 års kalas och jag njuter av att ha huset för mig själv.


Tog en prommis i solen och bara gick och gick. Storspoven  fanns i princip på alla ängar och det är så mysigt att höra den. Min absoluta favorit, utan den inga vårkänslor.
Härliga vår och härliga värme, hoppas den stannar. Längtar till sommaren, även fast jag ska jobba.

tisdag 24 april 2012

Bubblan......!!!

Sprick då för helvete...!! Är sjukt leds på att må skrutt mellan åt  och att vara instängd i denna snurrande bubbla av ångest. Ilskan som kommer med det och en frustration som inte är av denna dag. Gaaaaahhh. Det är inte så *bara* att ta sig ur detta sinnes stånd när all ens energi går åt för att bara finnas här och nu. Sen är batterierna slut och på extra reserv. Ungefär som när man desperat vill ladda mobilen men inte hittar laddaren någonstans. 
Mer än en och två gånger vill man bara be alla goda råd att köras upp där det är mörkt. Satkärringen från helvetet tittar fram och man borde inget annat än att djup andas i en pappers påse.


I går och idag har jag varit hemma från jobbet och det är som det är, jag skulle vilja säga att det är skönt, men jag känner ju inte att det är det. Är lika trött och slut fast jag är hemma. Hjärnan är över kokt. Jag har autopiloten på ofta och över den har man inte riktigt kontroll.


I går fick vi i alla fall veta att Edvins syn nerv har blivit skadad tidigt under graviditeten och det vet ingen varför. Nu vet vi ju varför han ser så dåligt på ena ögat och det var ju skönt att få svar på. Duktigaste killen har ändå lyckats bra med allt han tagit sig för, även om det tagit längre tid för honom än för andra. Synd bara att det tagit så lång tid för att få svar. Finns verkligen inte många undersökningar han inte varit på under åren. Det var egentligen bara *tur* att dom gjorde om röntgen och fick bättre bilder än när han var liten. Eller rur och tur- Duktiga och bra läkare som tänker till och bryr sig. Bara att träna på och träna lite mer så kompenserar den fantastiska hjärnan för det som är fel på bästa sätt.



söndag 15 april 2012

...


...

Oj jo jo vad många evigheter sedan jag varit här inne, lusten har bara inte funnis. Jag har haft viljan att skriva men ändå inte, förstår ni hur jag menar? Livet levs och jag med det, saker händer och jag flyter med åt alla håll och kanter. Till slut bara finns man. När rycker man upp sig? Varför gör man det inte? Vad är det som gör allt platt och plant? När är man sig själv, som man verkligen är. Hur vet man att man går rätt väg? Ja frågorna kan fortsätta i all oändlighet. Man måste väl ibland bara bestämma sig för det som är rätt för dagen, ta det för vad det är och se det fina i det.