Trött...!

Ja jag är verkligen trött, skulle kunna somna på en gång känns det som. Har haft VAB idag med och imorgon blir det samma. Anton är lite avis att Edvin är hemma och tycker att han med ska få vara hemma. Men han får ju vara hemma när han är sjuk, det glömmer han bara så snabbt. Allt är ju orättvist. *tok stollen* Idag har jag gjort mina första egna dammsugare/punch rullar. Mycket att pyssla med när jag först var tvungen att baka en sockerkaka för att ens kunna göra dem. Men det blev bra, eller så bra det nu kan bli för att vara jag. Röd marsipan runt om och ljus chocklad på kanterna. Kändes märkligt att äta hemma gjorda utan allt extra socker kras mellan tänderna och helt mjuka och färska :) Edvin har mest hängt runt omkring och kollat vad jag gör, han bad om att få göra lite pepparkakor så det fick han. Några blev det men sedan tröt orken och han hamnade framför tv,n. Trött och seg med massa nysningar. Ja hoppas han får sova gott inatt så jag kan sova utan att ha en liten trollunge vid mig. Fast han är ju så gosig och mysig ändå så man kan inte bli annat än glad. Nä nu ska jag nog ta mig till sängen och sluta mina ögon ett par timmar. I morgon är ännu en ny dag. Och då får vi njuta mera av fina granen vi satt upp i eftermiddags. Natti natt.

Så har vi haft Andra advent...!

Snart så har vi julen här, tiden går verkligen fort nu. Mörkt ute och ingen snö som ljusat upp. Fast idag har det faktiskt snöat lite. Vilken lycka att se flingorna falla. Har varit hemma med Edvin som har gråtit inatt och haft så ont i halsen, han som ALDRIG sover länge har legat och snarkat på till 08.15. Jag trodde aldrig att han skulle vakna. Men det var verkligen skönt att få vara ensammen uppe på morgonkvisten när Anton och Hans hade farit till skola och jobb. När han väl steg upp var han jätteglad men varm som en kamin och rosig om kinderna.
Dagen har mest gått åt till att tvätta och vika tvätt :) Sen så mår jag inte helt bra heller så mer än det blev det inte. Bara tagit det lugnt och slummrat till en stund i sacco säcken framför tv,n när Edvin lekte med bilar. Skallen var inte med på några vidlyftande påhitt *L*

Edvin julen 2005 

.....

Du är så söt, vi kan kramas hela dan, la la lalla la -flygande mattan på bollibompa...! Edvin rockar och dansar. Mellan ostbågarna och julmusten som slinker ner då och då. Pappa i huset är på vuxen äventyr ett par timmar :) Whiskey provning ;) ;)
Anton verkar vara på bättringsvägen efter febern och halsontet. Låter inte så bra om natten när han sover, men det är ändå bättre än tidigare.
Ja så mycker mer att skriva just nu har jag väl inte, men det dyker väl upp mera snart hoppas jag. Lite lördagsmys vid tv,n om det mot förmodan skulle komma nåt bra att se på.

En dag i höstas...!

Trötta fötter.....!

Och många skratt har det varit med tanterna idag. Idag var det en sån där dag som bara kan bli bra. Men ack så trött jag är i mina stackars fötter. Men nu är det bara att hugga in på lite städning här hemma, lufta snabeldraken lite och så tvätta, tvätta, tvätta.


I morse lyckades jag *by the way* smyga upp utan att Edvin vaknade ;)

Var är jag...!

En sån där dag där jag hatar mig själv mer än någonting annat, vet inte varifrån det kommer. Det bara finns där under ytan för att komma fram när man minst är sugen på det. Gaahhh jag blir galen. Fan vad leds jag blir. Allt jag gör är dåligt (fast jag vet att det är bra innerst inne) Jag är fulast i världen och den som man skyr som pesten. Akta er för Linda. Hon är inte bra, inte värd, inte nåt att ha osv,osv. Inte ens var jag glad när jag gått ner i vikt, fanns ingen glädje eller lycka..! Vad har hänt med mig..? Jag har gått upp ett par kilo och jag äter som man ska, inget att gnälla för, jag hetsar inte, jag tränar inte, jag är inte hysterisk för det. MEN..! Världen är det. Man ska vara en råtta eller ett benrangel. Det är så det ska vara för att du ska vara någonting sägs det. Nä inte jag inte. Mormor hade gått i taket och gett mig ett sanningens ord, jag hade fattat och jag hade känt att jag duger, på ett sätt eller ett annat. Jag hade varit jag, Mer än vad jag är idag. Jag är vilse på ett sätt, men inte på ett annat. Jag älskar att leva och jag älskar min fina familj. Min släkt som finns där alltid, men vi är dåliga på att visa våra svagheter och känslor....! Skulle inte vilja vara utan någon....!!
Jag är skit bra på att jobba, jag passar tider, jag ställer upp på andra, jag ser andra före mig själv. Jag vill ha ett riktigt jobb och jag vill ha det nu, jag är leds på att bara slava för ingenting. Jag vill inte ge bort mig själv för ingenting. Någon kan väl vara snäll och kämpa för mig, det skulle kännas så jävla skönt ibland.
Jag blir så trött på att inte synas...!
Jag tystnar, och jag tystnar mer och mer för varje dag känner jag. JAG försvinner till någonstans där jag inte vill vara. Det är inte ett roligt ställe, Så mycket kan kan tala om. MEN det är inte alltid humöret från helvetet finns och tur är ju det..! 

Edvin säger Hej Då...!

 Till Sam, trött gossig liten hund med Ont i kroppen.
 Hittade alla dessa bilder nu när jag rotade runt i datorn.
 *fina*

Inte nåt särskillt...!

Hur man kan svänga från medelglad och lugn till vrålledsen och tårögd, blä jag tycker inte att det är kul när man känner sig ledsen och nedstämd. Ingenting särskillt som hänt alls heller, humöret bara vände på en enda gång. Slog ned som en blixt från klar himmel. Nåväl så är det, i morgon är det en ny dag och nya tag. Edvin har precis somnat och Hans håller på och gormar med datorn. Installerar om allt, den var seg som gummi. Tur han fixar och donar, min lilla man ;) 

Lilla loppa....!

Ca 13.15 kommer gossarna hem och sedan är det HELG. Härligt, jag tror att alla var trötta i morse. Bara Edvin som inte vill sova på morgonen, fast han är trött. Nä upp och hoppa lilla loppa är det på en gång. Go skrutten. Man önskade att man var lika pigg som honom på morgonen *hehehe* Nåväl det brukar ta sig bara man kommer sig upp från sängen och det varma täcket. Knasigt väder ute, sol, regn och mulet om vart annat. Man vet inte riktigt vad det ska bli. Hoppas på sol gör jag i alla fall.

Mamma sätt fart med körkortet nu, det här är ju kul ju...!!

Snabb i starten..!

Snudd på rekord i dag, när gossarna farit iväg med taxin så klädde jag mig raskt och gick ut på en promenad. Så skönt att ta sig iväg före frukost och dusch, jag kan annars slira väldigt på att ta mig ut. Snart ska jag stoppa i mig mera mat och sedan till stan en stund innan jag går på ett möte kl 14. I morgon är det fredag igen, visst var det nyss det? Dagarna går i ett i ett i ett. Här hemma lunkar det på i ovanligt bra takt. Skolbytet gjorde Anton glad och nöjd. Kommer väl smågrodor och annat då och då men man tycker ändå att det är lugnt efter allt kaos som varit. Lite loj är jag nog just nu ändå, jag låter en del passera och jag bara stänger för. Man gör en del för att få ha lugn och ro. Men dock så släpper man inte i det stora hela för då skulle det bli galet. Men som sagt, efter år av visdom så njuter jag lite av att det är som det är just nu, vet väl hur snabbt det kan vända. Tänk ändå vad jag är glad att jag skrivit ner så mycket, tråkig vardag kanske, men en dag kommer det vara väldigt fint att läsa, plus att Anton alltid kan se hur JAG/VI tyckt och tänkt om saker och ting.

Nu då...!

Sitter och väntar på att Edvin ska komma med taxin från dagis, spännande att se om han pysslat med nåt nytt idag. I går kom han ju hem med en häftig gitarr. Var mallig till tusen. Efter middagen idag så ska vi fara och köpa en skjorta till honom, fotografering på dagis i morgon och då ska det vara skjorta säger han. Väldigt viktigt. Han är en skjortkille som farfar. Middagen ja...! Om jag bara visste vad vi ska laga till idag. Ingen fantasi alls just nu och det är svårt att komma på nåt bra som dom gillar, dom små liven. Hoppas att pappas fantasi är bättre när han kommer hem från jobbet. Kanelbullens dag idag. Brukar alltid baka denna dag, men nu har vi ju massa kanelbullar i frysen redan som jag bakat för ett tag sedan. Enkelt och bra, hipp hipp hurra för kanelbullens dag.

Humöret....!

Är absolut inte på topp idag, inte alls kul när det svänger från :) till :(

Nästan så man är förbannad rakt av. Kan kanske bero på att jag legat vaken första halvan av natten, herregud det har känts som att en berg och dal bana kört runt runt i kroppen i timmar utan att stanna. Kan inte beskriva det på ett annat sätt, är nog nåt man måste uppleva för att kunna förstå känslan. Alla tanka i total oordning och hjärnan kunde inte sortera dem så jag höll på att bli tokig kändes det som där ett tag. Ja det finns inga lätta eller rätta svar i mitt liv, men det är ett bra liv. På många sätt har man tur i alla fall :) 

Allt som man lär sig när man går igenom det, bara synd att man är så full proppad nu att det är svårt att ta in saker, eller jag tror absolut att jag tar in saker och lär mig, det är bara det att det är så fullt över allt att det läggs på *fel plats* Och jag hittar det inte och då kommer oduglighets boven och retas. Otroligt irriterande och frustrerande. På nätterna springer jag alltid i mina drömmar, men jag kommer ingenstans, står still fast jag springer allt jag orkar. Måste ta tag med händerna och dra mig fram. Skit äcklig känsla.

Trist..!

Regn igen, börjar vara vääldigt trött på det nu. Det bara vräker ner och man är tröttare än tröttast. I morgon är det fredag igen, veckorna rusar fram med raket fart. Ska tömma diskmaskinen innan jag sätter mig med lite teori, det är så jäkla trist bara att man skjuter upp det hela tiden. Efter ett halvt test har jag ont i skallen och ögonen. Blähää. Tur man vet att det blir roligt sedan när det är klart. Anton har fått en fix ide att ha med sig nudlar till skolan, såna man bara häller varmt vatten på. Visseligen är det väl bra att han då äter i alla fall, men det blir lite trist att hela tiden hålla på och köpa mat som far till skolan. När han kan få mat där. Ja ja det är väl bara för en tid hoppas jag, tills han kommer på någonting annat. Tänk om man hade fått honom att ta med frukt..? Men det har aldrig funkat, då har man bara fått bärga möglig frukt i väskan efter skolveckans slut. *uäck*
Nä disken var det visst som gällde nu.....!! :)

Idag gick det bra..!

Hos tandläkaren för Edvin *tack o lov* han var grinig och ängslig hela morgonen och ville inte alls prata om nåt annat än det hemska att måsta fara dit. Han hade mer än gärna hoppat in i Taxin i morse med Anton i stället. Men nu gick det ju toppen bra, visst är han rädd och ängslig fortfarande, men dom var bra och visade hela tiden allt dom skulle göra, skojade och berömde honom hela tiden. Han var så mallig sedan. Som en tupp i en hönsgård.

Jag har en halsbränna som heter duga ikväll och det är tydligen priset jag får betala för ostmackan och den varma chokladen jag satte i mig för en stund sedan. Buhuu inget kul alls, jag hatar halsbränna. Inte får jag ta nån tablett heller för det går inte ihop med mina andra mediciner. Nåja tur att man vet att det är övergående. 

Leds på detta trista väder är man också, idag åkte två grannars studsmattor iväg med världens fart, den ena rätt ut på gatan. Fatta vilka orkan vindar det var. Inte att leka med. Jag plockade upp skräp från gården och rabatten som kommit med stormen. Och Hans sprang ut tidigare i regnet och tog hand om ena rosbusken som höll på att gräva upp sig själv i all blåst. Vid fem var dock vädret riktigt bra igen och vi kunde vara ute med Edvin en bra stund. Anton ville som vanligt vara inne. Nu ser han på tv, det innebär att jag fick sitta här eftersom käre maken ser på fotboll på andra tv`n. Vi behöver ännu ett kort till Antons rum så han kan se tv där inne istället på kvällarna. Nä nu måste jag få bukt med denna halsbränna innan jag ska sova.. Natt i natt allihopa.

Usch....!

Jag är så trött idag, känns som att jag inte sovit alls. Fast jag nog har det. Konstigt. Nåja det är så ibland. Upp och ner, ner och upp, grisen gal i granens topp. Tralla la tralla la osv. En hemma mys lördag där ingenting speciellt görs och det är skönt ska jag säga. Hans ska en bort en sväng ikväll och då ska jag bara slöa i soffan och se film tror jag. Efter Edvin somnat. I går såg vi 47 an Löken och den var ju uppiggande mitt i höst mörkret. Edvin skrattade gott han. Bara det får ju en att garva själv. Han har så glatt skratt goprutten. Anton han har riktig helg han. Går i pyjamasen ännu och bara tar det lugnt.

Hemma är nog bäst ändå..!

Efter all sol....!!

Så kommer det mer regn än någonsin :(
Usch så trist. Men helgens väder var mer än toppen. Varmt, friskt och härlig sol som sken både lördag och söndag. Vi fick gjort en massa saker ute på gården. Så nu är det höst hos oss även ute. Fint prydnadskål och lite ljung kan ju göra vem som helst glad.



































I går kväll så var vi på föräldra möte på dagis, Anton var hemma och barnvakt åt Edvin. Vi skulle bara vara borta ca 2 timmar men det drog ut på tiden så det blev ca 3.
Vi ringde hem och det tog en herrans tid innan det svarade, Jag var lite kort i tonen när jag sen frågade varför han inte svarade direkt. Men finaste stora killen säger då att Edvin inte velat somna själv i sängen, han hade varit ledsen och då hade Anton bett honom komma till honom i soffan. Där i Antons knä hade han slocknat och sov så gott när jag ringde. Inte konstigt att det var svårt att komma åt telefonen. Vi sprang in och handlade mjölk och frukt, plus en dricka till Anton för att han var så duktig. Sen skyndade vi hem och då lyfte vi in Edvin till sin säng. Anton var blöt i svett och benen darrade av tyngden från lillebror :) Där hade dom legat i soffan och Anton ville inte knappt röra sig så inte Edvin skulle vakna.
Vad säger det om honom va..? Det är bara blaj att inte barn med ADHD är sympatiska. I alla fall så har då jag ett barn som är väldigt sympatiskt mellan åt, och det är vi väldigt tacksamma för. Det finns ljus i allt mörker för alla och det här var ett sånt där härligt ljust ögonblick att spara i minnesbanken.

Tisdag hela veckan lång...!

Nä inte riktigt kanske. Trött som bara den är jag nu igen. Standard tiden på klockan när jag somnar är över 01.30. Varje natt, bara vrider och vänder på mig. Lyssnar på allt och ingenting. Hör minsta lilla ljud och stressen ligger och lurar under ytan. Poppar upp mellan åt och då är det ännu mera svårt att slappna av. Jag hatar när det är så här. Blir så avis på maken som kan somna snabbt, nog för att han med har sådana nätter då han bara vrider och vänder sig han med.

I efter middag ska han ut och äta med jobbet, han berättade detta för Edvin igår och Edvin blev så stött och sa- Nej var synd, hur ska det nu gå utan nån pappa hemma..?
Hahaha ja denna lilla unge vill inte att vare sig mamma, pappa eller Anton ska vara borta. Han gillar bäst när alla är hemma.

Oj så tyst i huset...!

Bara maken och jag hemma i helgen. Första gången på flera, flera månader. Känns så bra att bara mora på med vad man vill och bara ta stunden som den kommer. Wiiihiii.
Edvin är lycklig hos mormor och Gunnar och Josse. Anton är en extra helg hos pappa och nöjd han med. Idag var han ganska billig där ett tag, fick sanera lite (läs mycket) i han rum i morse och det gjorde mig inte alls glad. Tur att sånt går över. *phu*
Vad vi ska göra i helgen då...? Ja bara vara och bara försöka vara sig själv ett tag, vi har jämt så mycket att tänka på att vi glömmer bort oss själva och det är inget kul. Just nu sitter vi på var sitt håll och ändå är det så mysigt. *knasigt va* Nä det tycker inte jag, vill jag prata med honom så gör jag det. *L* Ingen som går mellan och kräver full uppmärksamhet. *små pussgurkor*
Saknas bara lite vänner så hade allt varit perfekt ;)
Men det kommer det med.

Torsdag idag...!

Och illamåendet vill aldrig släppa taget. Måste ringa VC snart, trodde faktiskt att det skulle gå över. Medicinerna som inte är helt ok. Men jag har varit förskonad länge, det är först förra veckan jag började må illa. Sorten på den ena byttes mot den billigaste på apoteket och det är nåt där som inte är som det ska tror jag. Men i det stora hela så är det som vanligt för mig när det blir höst. Då mår jag allt annat utom bra. Bara hålla ut till våren kommer igen med andra ord :)

Jenny (syster) har varit här en stund i morse då hon kört NÅN *L* till flyget. Där gick ett par timmar och sedan har jag burit ut lite skräp till garaget. Stackars hjärtat när han kommer hem och ser det ;) Nää så farligt är det inte, men vi måste åka till sopstationen tror jag. *L* Borde gå ut och göra lite höst på gården, men lusten faller inte riktigt på. Det får bli en annan dag. Blommorna är ganska fina ännu så det är inte akut egentligen. Blir hängandes här till Anton kommer hem från skolan.
Men det är inte helt fel det *flinar*

Snart..!

Kommer Edvin och Hans hem. Lillskrutten är hos tandläkaren. Han är ju så rädd att gå dit att det är hemskt. Grinar och oroar sig så fort man bara nämner ordet tandläkare. *stackarn* I dag blev det pappas tur att följa med honom. Men jag känner mig pirrig och nervig ändå fast jag är här hemma. Hoppas dom kommer snart.
I dag blåser det ute och är mulet och trist, stänker lite regn då och då.

Föräldra mötet i går gick bara bra, mest bara tråkig information, som det brukar vara. Trevliga och glada föräldrar (dom som var där) Dock mycket piggare och mer energiska än oss. Märktes att deras väg troligen inte varit likadan som våran.

Det gick av bara farten...!

På arbetsförmedlingen alltså ;) Snabbt, smidigt och bra. Börjar arbetsträna den 14 september. Äntligen så får vi se hur det kommer fixa sig. Det ska bli skoj att komma sig ut och göra nytta utanför hemmet.

Innan Hans hämtade mig så gick jag in på röda korset och kikade, men jag hamnade i telefon så jag glömde bort att titta mig omkring. Det var tre personer där som stod och pratade om priserna på lamporna. En gubben pratade jättehögt så då sa ena tanten till honom att prata lägre. Varför det gastade han..? Jag vill prata högt sa han, och så sa han att det är bara människor som ljuger som pratar tyst. Andra tanten sa , DÅ tycker jag att du ska börja prata tyst..!

:) :) :) :) Det var lite kul tyckte jag.

Nu ska vi snart iväg på föräldra möte på Antons nya skola, spännande att se vad det är för andra människor där. Men lite konstigt att det bara kommer vara nya ansikten. Man är liksom van alla de andra från kläppenskolans tid. Anton och dom andra hade bakat till detta möte förra veckan, så han har skvallrat vad vi får för fika.

Vi matas med skit...!

Hela tiden från alla medier. ena stunden så känner du att du är toppen och duger som du är,livet känns lätt. öppna då bara tidningen eller sätt på tv,n så spricker bubblan med en jäkla smäll rätt över käften på dig. Fy fan hur folk håller på. Så otroligt märkligt *not* att en stor procent av alla människor i världen inte tycker om sig själva. Att intala sig själv att du blir lyckligare av att göra om dig. Finns inte en chans. Börja inifrån i stället. Jag ser ingen skillnad i lycka på ett barn som har Reima eller dyra märkeskläder jämfört med ett barn som har kläder från H-M. Det är bara vi vuxna som lär dem att känna sig MERA värda för att dom har det. Men i slutänden så finns det nog ingen som är riktigt lycklig av att ha fått allt dom pekat på. Mixa, blanda våga vara som den man är och stå för det man tycker om. Det är en bra början tror jag. Det finns inga mallar på vad det perfekta livet är eller innehåller, finns inga perfekta barn eller perfekta föräldrar heller för den delen. Man gör sitt bästa och hoppas på det bästa utefter det.

Och iväg for dom allihopa...!

En härligt ljudlig morgon då Anton var arg och stressad för att dom skulle ha fotografering nu på morgonen. Läraren ringde igår efter att han kommit hem och informerade det, så det blev ju helt fel i hans värld. Han blev så sur och dundrade på om varför dom inte sagt det tidigare osv, osv. Nåja nu är han iväg och allt blir nog bra när det är över.
Jag ska åka in till stan för jag har möte på arbetsförmedlingen senare i dag. Hade tänkt lägga mig och vila en stund då alla farit men jag blev ju pigg när Anton var så sur och grinig. Edvin har sovit för andra natten i rad i våran säng och han är ju mysig när han ska hålla om en. Fast det blir så otroligt svårt att SOVA. Små händer som håller runt halsen eller boxas kring ansiktet hör kanske inte till det vanliga när man lagt sig på kudden. Men gosig är han.
Blev ingen mer snuva för honom än så länge *håller tummarna* bara lite nästäppa.
Nä nu är det dags för lite frukost tror jag, magen säger så i alla fall.

Ibland..!

Tar det längre tid innan det blir bättre. Helt ur gängorna, kan inte sova om kvällarna. Hjärnan kokar och jag tror varje natt att nu är det nära en stroke eller hjärnblödning. Man somnar ju inte precis godare av det kan jag ju säga. Nåt som inte är som det ska i kroppen, stressad till tusen och har en nervös pirr känsla hela tiden i bröstet. Humöret åker upp och ner hela tiden. Bläääääää. Fast mest är jag trött och förbannad faktiskt. Nåja det vänder nog snart.

Dagarna går och skolan går bra för Anton. *hurra, hurra* Vilken evig tur, jag hade inte pallat med en massa tjaffs med skola och lärare som inte förstår eller kan.

Hoppas vi kan åka och handla utan barn idag, så skönt vore det om man kunde tänka klart utan en absolut älskad liten surrkuse, känns att vi har levt tight på varandra hela sommaren.
Dom är så snälla och det är helt i sin ordning att ha dem med på allt, jag är van. Däremot får jag lite panik när vi aldrig har ensamtid utan dem.

Grinig dag..!

Jag är leds och trött och på ett jäkla konstigt humör. Irriterad och på hugget känner jag. Stör mig på en massa saker och människor. Nåja det går säker över snart. Humörsvängningar hit och dit är man ju van vid det här laget. Annars så har helgen gått undan av bara farten.

Hemma..!

Är det tyst idag. Alla har farit. Gick utan minsta lilla gnäll eller gnissel. Alla var på bra humör och Edvin såklart överlycklig att pappa var hemma igen.

En tomhet efter en liten vän. Finaste SAM..! Vad vi kommer att sakna dig.

Fina svärfar och svärmor som gett dig ett sånt bra liv med massor, massor av kärlek, bus och godis..

Nåt på gång.....??

Edvin är ledig från dagis idag (bara för att). Tur var väl det på sätt och vis. Han är på ett sånt konstigt humör. Lite trött, slokig och när jag sa att vi skulle gå ut och cykla så började han grina som en galning. Han som brukar sätta sprätt på en gång om man säger nåt om att gå ut. Jajja jag gissar på att han är bara trött och slut efter gårdagen alla intryck. Blir nog bra när hans lilla *gose björn* pappa kommer hem från Stockholm ikväll. Han längtar och väntar.

Antons pappa ringde i morse och frågade hur han hade det och hur det går i nya skolan. Kors i taket, det är inte ofta det händer och jag har då blivit väldigt fåordig känner jag. Jag tycker att han borde ringa oftare och ringa mycket oftare till Anton själv också. Det är liksom ganska uttröttande att hela tiden rabbla upp allt från alla möten, läkartider, tandläkartider, skolmöten, utredningar hit och dit hela tiden. Han borde engagera sig mer och vara på dessa ställen. Gladeligen skulle jag lämna över ett par möten åt honom så får han se och höra själv, för det är alltid det bästa.
Då får man bäst information.

Vad mer idag då..? Ja Anton åkte iväg som vanligt i morse och idag skulle dom ut i skogen på förmiddagen. Han verkade nöjd med det och man får ju hoppas att det inte varit för mycket insekter bara, för då lär han ha haft det jobbigt. Det värsta han vet är alla dessa kryp.

Åtta år yngre och brydde sig inte om kryp ;)

Kväll igen då...!

Och det är så skönt. Mörkret faller på och man får tända sina lampor. Då blir tröttheten med ens lite mera tillåten och accepterad. Lägga sig i soffan och slö titta på tv. Det är ganska tyst här nu sedan Edvin somnat, han var ganska så trött ikväll. Dom har varit på utflykt till miljögården med dagis, matat massa djur och haft det bra. Det var en glad herre jag tog hem från dagis.
Anton har varit ute med oss efter middagen, vi for en liten cykel sväng och så stannade vi till i lekparken.

Tänkte på hur olika vi alla är som föräldrar.. Mina barn får inte vara elaka mot andra, då blir det ett sabla kackel på andra föräldrar minsann. Ve och fasa. MEN deras barn får som får fara omkring och säga vad som helst till andra, hur märkligt som helst...!!! Ganska intressant att se hur elaka en del kan vara, särskilt dem med föräldrar som tror att dom uppfostrar små änglar. Hahaha, en vacker dag hoppas jag dom får ett fint uppvaknande. Det är mycket hyckleri i vår herres hage.

Nä om jag skulle ta mig för att göra mig lite redo för att gnugga gaddarna innan jag blir allt för trött.
Natti natt..!

Ibland.....!

Är man bara trött, trött så in i märgen. Finns inget att ta sig för, ingen energi, ingen gnista. Batteriet är tomt tomt tomt......!
Ibland är det bara så det är, alla har väl sådana dagar. Tur man vet att det kommer piggare stunder, annars skulle det ju vara för sorgligt. Man skulle ha nån dunder vitamin som gör en pigg o gla varje da....! *hehehe*
Nä jag ska nog inta soffan resten av kvällen för jag gäspar bara. Lite tv gör nog susen för trötta ögon, då kan man ju alltid ta sig en lur innan det är dags för natt.

Gråt och tandagnissel...!

Edvin har varit till tand läkaren i dag och det uppskattades inte så mycket. Han var skit rädd och panikslagen. Usch vad svettig man blev. Men efteråt så blev han ju på topp humör igen och en tidning valdes på ica innan vi åkte hemåt. *goungen*
Går bra för Anton att ta sig upp på morgonen och göra sig klar till taxin, äter till och med frukost *kors i taket* I går kom han hem med en påse muffins som dom hade bakat. Vi åkte in till stan för att äta på Dagobert, och när vi kom hem igen med bussen så bjöd Anton Edvin på en glass från lill affären. Han hade 70 egna kr. När vi kom hem så tappade Edvin den lilla biten som var kvar och då blev han ju såklart ledsen. Anton tänkte cykla och köpa en ny, men jag sa NEJ. Det var ju så lite så han hade ju ätit massor ändå. På kvällen var Anton ute och cyklade och när han kom in sedan så hade han varit och köpt chips och klubbor åt Edvin plus en lakrisal till mig. Han var så lycklig över sina köp. Hmmm det sägs att barn med ADHD inte har sympati för andra, men det kan jag tala om att dom har. Massor till och med. I alla fall så har Anton det och har alltid haft det. *go skrutten*

Ett eller två.....?

Som vanligt så går dagarna sin gilla gång. Gårdagen var en super dag för Anton, så nöjd när han kom hem från skolan. Och så stor. Bara så där. Eller inte *bara så där* Det var nog extra mycket för att han var så glad och lycklig. Han hade pratat med andra elever och varit lite mer med en av dom, nu åkte han precis iväg med taxin och det känns väl som att man håller tummarna för att denna dag blir lika bra. Dock är jag realist och *vet* ju att nu är det *smekmånads fas* och att det kommer komma sämre dagar. Men man kan ju bli förvånad. Detta kan ju vara bättre än bäst. Här dömer ju ingen för ingen känner honom och ingen vet vad som har varit. Ingen ljuger och hittar på (hoppas jag) Måste ju vara en härlig känsla för honom, att kunna slappna av och vara sig själv, om han nu känner igen just den känslan, annars får han väl lära sig det nu :) Vi håller tummar och tår att det ska få vara lugnt ett lååångt tag.

Ensammen eller vara två, vilket väljer du...?

Lördag hela dagen...!

Ja det är en ovanligt slö dag, har inte gjort så jätte mycket egentligen. Regnet kommer och går, inte så många droppar som faller men man blir inte så sugen på att vara ute ändå. Edvin och jag har tvättat favorit gosse djuren i tvättmaskinen så jag måste ta och torka dem så han kan sova i natt ;)















Sen har vi bara varit en liten sväng till Biltema för att köp nåt grejs till Antons BMX. Fikat och sett lite på tv. Lugnt i huset alla är på var sitt håll. *skönt*

Lite grått och stort...!

Ja det var första intrycket av skolan. Mitt alltså..! Vad Anton tyckte vet jag inte riktigt, han hade så många olika ansiktsuttryck att det var svårt att tyda dem. allt från pirrig, förväntansfull, förvånad, besviken, lugn, glad, lättad och ogillande. Den sista för att dom hade mycket gymnastik. Men jag tror att han kommer tycka om den med efter ett tag. Han måste ju vänja om sig, inte alltid vara beredd på att vägra allt. Och framför allt att förstå att livet kan bli så mycket lättare och roligare om man bara tar till sig den hjälp man får. Men fatta att jag har så svårt att greppa att han redan börjar sjuan. *skrattar* Tiden går verkligen undan.

En slö onyttig lunch hamnade i våra magar innan Hans skjutsade hem oss när han skulle tillbaka till jobbet. Efter det har jag mest pysslat med allt möjligt hemma som disk, tvätt mm. Vardags sysslor helt enkelt. Nu väntar jag bara på att mina muffins ska svalna så jag kan spritsa på glasyren. Sen har jag fått en hel del av denna regniga dag att gå.

Hualigen...!

Vad man är trött, regnet det bara öser ner därute och magen kurrar högt. *skrattar* Men jag fastnade vid datorn nu när stor och lill hjärtat for till jobb och dagis. Jag saknar solen och värmen. Nog för att det är mer än mys när det skymmer och jag får tända lite ljus här hemma. När Edvin till sist somnat och det är alldeles tyst hemma, det är härligt det. Idag kommer Anton hem efter två nätter hos sin pappa, sommarlovets sista dagar vill han nog gärna dra ut på. I morgon ska vi och hälsa på i den nya skolan. Det ser vi fram emot. Kanske mest jag då, men jag tror nog att Anton tycker att det ska bli skönt att ha varit dit innan det är dags att börja på allvar.
Finaste fröken A ringde i går kväll och det var fint att höra hennes röst igen. Man är ju liksom van efter nästan daglig kontakt sedan vårterminen i tvåan. Hon booostade mamma hjärtat lite och det var välbehövligt kände jag :)

Nä nu måste jag nog äta lite i alla fall för magen börjar morra högre och högre.
Ha en bra dag allihopa.

( här var vi på *stenön* utanför Småskär och jag hade alla fickor så fulla med sten att jag knappt orkade gå ner med dem till båten )

Tillbaka...!

Vardag, rutiner, jäkt, stress och en himla massa annat..! Skolan börjar snart, nya äventyr för Anton. Hoppas verkligen att det kommer bli bra. Förhoppningar finns men som vanligt så även en viss oro och en hel uppsjö med funderingar. Min hjärna är helt fylld just nu och jag kan inte somna om kvällarna. Liggen vaken och vrider och vänder på mig, timme ut och timme in. Natten till idag så blev jag hysteriskt arg på Hans som andades för högt och snarkade timmer stockar. Skrek till varje gång han lät. Under sommaren har det varit ganska bra med sovandet och ångesten, men nu är det alltså tillbaka allt igen. Jag blir så trött på att ha det så här. Ska det aldrig gå över. Man tappar gnistan totalt och orken och all glädje. Märker att JAG tynar bort på nåt vis. Är absolut inte samma människa som tidigare.
Mycket mera bitter och misstänksam. Är väldigt trött på att hela tiden få förhoppningar och önskningar grusade eller trampade på. Finns alltid *den eviga realisten* som pyser hål på nåt. Ibland vill man bara få drömma. Har nog alltid varit en drömmare och funderare, jag tar mig liksom fram på det viset. Ser ett litet ljus och hoppas på att det ska leda framåt. Men när spiralen bara leder neråt ellet bakåt så ger man på något sätt upp till slut. Man glider omkring och kan inte greppa tag i nåt som håller en uppe.

Ändå finns det glädje och lycka, så det är inte det att jag inte tycker om eller älskar mitt liv. Måste bara hitta det där speciella som gör att allt det tunga och trista flyr. Måste på något sätt göra upp med det förflutna och det som gör att jag låter folk trampa på mig. Och det som gör att jag inte känner mig vuxen och lika värd alla andra.

Nä vad trist det här blev då...! Blähäääää

Har i alla fall haft en fin fin fiiiin sommar; massor av sol och värme.

Herr och fru Forsberg..!

Äntligen rör det på sig..!

Allt börjar falla på plats, även om vissa saker nu inte blir eller blev som man en gång hoppades på. Bara acceptera att livet ofta tar sig fram på andra vägar. Vi lever ju och är relativt friska och krya, bara det är ju en vinst. Om man nu bara kommer ihåg att tänka så, så vore ju allt toppen. I alla fall för en stund. Visst...?

Anton har fått sin diagnos klar och så har vi fått veta vad som händer till hösten. Känns lite som en stor käftsmäll...! Hur illa det kan gå om våra barn inte får rätt hjälp i skolan och i livet. Alltid är det på hans bekostnad. Hur som helst så kommer det alldelens säkert att bli bra. Kan ju bara bli bättre efter allt som varit dåligt och svårt.

Bröllops planerna går bara fint, nu ser jag ett slut, eller en början på allt kanske man ska säga. Snart är jag FRU...! Känns jättekonstigt....! Nästan för vuxet..!
Om jag nu bara får önska mig ett par saker så vore allt toppen tror jag, känner att jag borde vara värd det efter allt.. Jag saknar att ha roligt och jag saknar skratt. Saknar den riktiga vänskapen och förtroligheten. Nåt att sträva efter, hitta saker utanför allt jobbigt och mörkt.

Ha en fin dag där ute
Kram

Depp dag..!

Kände redan i går att jag var på väg in i depp träsket. O visst jag är där nu, hur man lär sig att känna när det händer nåt i kroppen. Ja ja det är inte roligt i alla fall, allt känns blä och blä. Inget som piggar upp.
Idag är det skolavslutning för Anton, härligt med sommarlov, men läskigt att ingenting veta om hösten. Fy tusan så dåligt av cst att inte höra av sig i tid, det sista jag hörde var att dom skulle sätta sig i möte och sedan kontakta mig. Hahahaha men hallååååå, det har jag ju hört förr.....!! Nu ska alla vara så jäkla glada och förväntans fulla, medan Anton som vanligt står och tittar ner i marken. Ja hurra hurra vilken rolig dag..! Så här var det inte tänkt att bli när han låg i magen.

Äntligen varmt...!

Så härligt. Ska äta frukost och sen bege mig in till stan, måste hitta skjortor till bröllopet. Åt Anton och Edvin alltså ;)
Det kryper närmre och närmre. Lite saker kvar att göra (läs massor) Men det kommer säkert bli bra. Inte så lätt bara att få Edvin att vilja hänga med på allt bara. Tråååkigt om man inte får glass säger han. Hahaha men man kan ju inte äta glass i varje affär man går in i. Men ja det tycker han. Nä nu var det frukost och iväg.
Hej svejs.

Äntligen lite sol..!

Efter allt regnande och stormande så har vi haft två fina härliga dagar med sol. Wiiihiiii så härligt. Visseligen inte värmebölja, men så ljuvligt ändå.
Nu är jag så trött så jag ser i kors nästan, och har halsbränna av kakorna och tårtbiten jag åt i eftermiddags ;) Måste ju fira nationaldagen på nåt sätt ju.
Nä nu ska jag kasta mig i sängen tror jag. I morgon är en ny dag.
Kram, kram

Mamma sorg..!

En ny dag, med nya möjligheter. Vet inte riktigt vad den ska innehålla, det är bara jag och Anton hemma. Hans och Edvin åkte ut till stugan igår med svärmor och svärfar. Vi kunde inte följa med för Anton skulle och bowla med klassen igår kväll. Han har inte velat fara på en del andra aktiviteter som dom gjort så då tyckte jag det var viktigare att stanna hemma i helgen så han fick vara med nu när han ville.

Men jag förstår till stor del att han inte velat, jag blev rent ut sagt förbannad när jag såg hur en del bara ignorerar honom när han pratar eller frågar nåt. SÅ gör man bara inte. Bara vänder ryggen till och går utan att ens knappt se på honom. Nä fy fan säger jag bara. Många föräldrar ska öppna sina ögon och studera hur deras *fina perfekta* barn kan bete sig. Känns som att jag vill följa vid hans sida resten av hans liv för att saker han har berättat hemma, om hur det kan vara. Har han ju så rätt i. Han var stökig före utredningen och medicinen, då förstår jag att dom dragit sig undan. Men det är ju över tre år sedan, vet ni jag trodde inte att barn är så otroligt långsinta och fördömande. Inte när man får höra att dom är så fina med honom och dom är så bra på att vilja ha med honom i saker och ting. Pyttsan....!!! Nu har jag varit med massor med gånger och sett saker som man som mamma inte ska behöva se. Nä jag vet inte vad jag vill att framtiden ska ge, men jag vet att han är värd mer än så i alla fall.

Men...?

Hur kan det bara vara möjligt..? Skolan slutar nästa Torsdag...! Anton´s alla klasskamrater har hälsat på i nya skolan och alla sina nya klass kamrater. Men inte Anton, vi vet ju fortfarande ingenting. Hur kan det få vara så här..? Fattar inte alla jävla ****** (ursäkta språket) att det handlar om en människa som har rätt att få veta vad som ska hända i framtiden. Vad som kommer till hösten etc etc. Jag är så heligt förbannad som man kan bli. Plus ledsen och väldigt besviken kan jag säga. Ändå sa han jag pratade med tidigare. Näe, ni ska inte kontakta oss, vi kontaktar er....!! Jaha och när då om jag får fråga...?
Nä fy ***...! Att det ens får vara på detta vis, det fattar inte jag.
Le och var glad tralla lalla la....!

Trista väntan...!

Ja varför tror man alltid gott om instanser som ska snabba på..? Borde jag inte ha lärt mig vid detta nu, dom hör aldrig av sig som lovat. Nu vill jag veta vad dom beslutat. Det är trots allt VI som lever i detta och det är Vi som funderar klockan runt. Jag vill veta nuuuuu....!
Bup har redan gjort sina saker och dom berättade ändå ganska snabbt och följde upp det också. Bra tycker jag. Det blir ett avslut där och en remiss till Habiliteringen istället. Där jag hade velat ha honom inskriven från början. Dom är duktiga där och vi vet ändå en del därifrån under alla dessa år som vi gått dit med Edvin. Så det känns bra. Bara så trist att saker och ting inte kommit fram tidigare så han hade kunna få rätt hjälp och kanske fått ha det bättre. Men sånt är livet, inte alltid som man önskar.


Idag har ja en sån däringa dag då man känner sig ensam och bortglömd på alla sätt och vis. Inte alls angenämt, men det får välan gå, man vet ju att det går över.
Även om man är mer än besviken på en del människor, jag måste bli bättre på att komma ihåg att inte slösa energi på dessa.

Nu lite teoriplugg efter en bloggpaus och kaffe.
Ha en fin dag

Hurra hurra....!

Bästa Hjärtevännen fyller 40 år idag Hipp hipp hurra på din dag..!
Det firar barnen med att vara fina i skjortor hela dagen. Edvin älskar att ha skjorta , han vill ha som Farfar har, Anton är väl inte så förtjust i det men en cool rutig en eller en häftig med slips, det går bra. Idag sa han inte ett pip, det var bara helt ok från början. Kors i taket.
Solen lyset så härligt och fint ute, klarblå himmel. Som jag har längtat efter det efter allt regnande. Sista skol/dagis dagen för veckan. Idag är det ett avgörande möte på ett ställe också som jag funderar över vad som kommer beslutas där. Ska bli spännande att få höra sedan. Sedan kanske vi kan få besluta hur hösten ska se ut för Anton.
Ha en bra dag allihopa.

Krångel..!

Ja vad hände med blogger, har inte kommit in till bloggen på hela helgen. Den fanns inte ens här när jag loggade in. Så irriterande att jag blev sur och grinig. Nå väl Helgen har gått i rasande fart, i lördags var vi ute hela dagen och gjorde nytta, solen sken och det var en härlig dag, dock saknades värme för nog var det liiite kalla vindar. I går *söndag* var det mulet och trist ute, men vi var ute i alla fall. Satte upp studsmattan som Edvin och Anton har tjatat om länge nu. Tyvärr så tyckte nog Edvin det var lite trist att hoppa då han inte fick hoppa omkring som han ville då vi inte har något nät till den ännu. Det förra gick sönder så vi måste skaffa ett nytt. Men det känns som att det är lite väl dyrt. Ja fast om man ser det som en bra försäkring så är det ju billigt i alla fall. Dom trillar ju inte av den och bryter armar eller ben.
Anton kom hem från pappsen sin och var på bra humör, hade haft en bra helg.
Grävde omkring i ena rabatten, men det kändes lite trist att inte kunna göra den helt i ordning. Vi ska bygga upp den på höjden, så den kommer jäms med altanen och kan få mycket mera finare jord, vi har mest bara lerjord på tomten.

Måndag idag och tråååkiga skolan igen, Anton var inte så pigg på att fara men gjorde det ändå utan så mycket gnäll. Det var ju skönt. Nä nu tar vi tag i dagen tror jag, en promenad kanske innan jag sätter mig med allt annat som skall göras.

Sol men ack så blåsigt..!

Ja inte så där mysigt att sitta ute som man skulle kunna tro. Brrr man fryser i kall vindarna. Men solen skiner och det är klarblått på himlen. Ska följa Anton till bussen han ska till pappa i helgen, imorgon är dom lediga från skolan.

Här är jag...!

Har inte gått under jorden, även om man kan tro det när jag inte skrivit på så länge. Men det är bara det att dagarna går i sån fart hela tiden och jag får liksom inte tag i den *röda tråden* som ska styra upp allt. Det är Edvin och möten för honom, det är Anton och möten för honom, och där är det väl värst känner jag. Ingenting är klart ännu, jo utredningen är klar men tyvärr så är det tal om annan skolform för honom och det känns jätte tråkigt att det har blivit så. Bra på ett sätt, om det får honom att bli mindre stressad, pressad, deprimerad, rädd och slipper känna sig dålig. Han hade ju skyhöga poäng på det i skalan. Usch..!
Nåja i alla fall så är det som vanligt bara att sitta på händerna och väääänta och vääänta på att folk ska höra av sig. Och den medföljande irritationen när dom inte gör det, speciellt när man har gjort sin del i det hela.

Oj *pust* mitt i det så kämpar jag med körkortet och bröllopet som nu bara är två månader bort. Hej och hå. Men roligt är det, och spännande. Längtar efter att få ta på min nya fina ring som vi hämtade förra veckan. I dag ska vi lämna in förlovnings ringarna som ska smältas ner och göras om. Lite bredare och släta istället för mönstrade som vi hade.
Förlåt att jag inte varit in hos er och hälsat på på länge, ska bättra mig. Saknar er allihopa.
kram, kram

Blåser bort, bort, bort...!

Hej hej..!
Men jisses vad det stormar ute, blåser så man står still när man går i motvind. *nästan* Knakar och brakar i huset, låter nästan som att det ska blåsa sönder. Men på ett sätt så är det mysigt, i alla fall när man sitter inne för kvällen och har mysdressen på. Då är det härligt. Vi har haft en hemma dag idag. Hjärtat och svärfar har fixat med lite lister och pyssel och vi andra har bara skrotat på. Svärmor och jag var en promenad med Sam och det var otäckt som det blåste. Edvin har varit ute flera gånger och är lycklig att äntligen få vara det efter all snuva och hosta. På eftermiddagen så gick han ut med pappa och tvättade bilen. *cykeln o trehjulingen med* Nu ser dom på Bollibompa och dricker påsk must. Trötta och slöa grabbar. Vet en viss liten kille som kommer somna snabbt ikväll.

Lov, lov, LOV...!

Hehehe sa jag att det är LOV..!
Lyckliga barn och en lycklig pappa som är ledig hela nästa vecka. Anton åkte till pappa igår och kommer hem under nästa vecka, tisdag kanske. Några extra dagar där eftersom det är lov. Edvin är ute med pappsen och lägger om till sommardäck på bilen innan det är dags att ta en tur till farmor och farfar.
Somnade faktiskt tidigt igår, första gången på flera veckor som jag somnat snabbt och fått slippa må dåligt av att vrida och vända på sig i fler timmar. Dock vaknade jag en hel del gånger av att jag drömde mardrömmar, men det tar jag eftersom jag somnade snabbt om igen. Kors i taket.
Nä nu ska jag njuta av att det är lördag och att jag har min fina lilla familj. I dag ska vi se allt positivt.....!

!!!!!!!!

Känner en viss lust till att slå världens alla jävla orättvisor på käften..! En del dom bara halkar omkring på ett bananskal hela livet och solen skiner på dom jämt, medan andra hela tiden får slåss för liite av det goda. En bitter dag..? Jo men gissa, det äter upp mig och ilskan bubblar under ytan hela tiden. En vän sa en gång- Vi får bara det vi mäktar med. Jaha men tack då, eller vad man nu ska säga?

Äntligen...!

Så fick jag tjata, gnata, städa upp en söndersmulad riskaka i hallen, torka upp kladd, tjata lite mera, bli ännu mera arg, ta fram dammsugaren och ta ett varv i hela huset då det var sand och lera där det inte ska vara det, leta fram blöta kläder som låg undangömda. Hitta mina älskade gympa skor dyngsura under skåpen i tvättstugan. När dom annars brukar stå torra i hallen. Ta lillebror i försvar då han inte orkade med att bli busad med när febern nu var över 39 grader. Härliga morgon,, eller kanske inte...!


Idag är en riktig ledsen dag och jag hatar dessa dagar. Man åker bara längre och längre ner i detta svarta jäkla hål som äter upp en inifrån och ut.
Skolmöte igår och det hjälpte ju föga. Utredningen är inte helt klar och alla skyller på varandra skyfflar ansvaret mellan skolan och bup. Men hallå *vinkar febrilt* Vi är här och vi är nu. Vi behöver få hjälp till ett barn som inte mår så bra liksom.
Liten klapp på axeln. Oj men vi förstår...! Jojjo men varför händer inget då..?
Man undrar ju var denna värld är på väg..

Kloker och Toker....!

Vilket väder vi har, värsta blötsnön som faller från skyn. Så trist, det hade varit så mysigt om det varit sol och varmt som igår. Fick vara till skolan med torra kläder till Anton, han var dyngsur hela han. Då var han mindre glad för att nu hade minsann alla flugor börjat vakna. Han hatar allt vad kryp och flygfän heter. Det var ett evigt tjat om att en hade flugit in i skolan. *skrattar* O tydligen satt det flera och solade sig vid våran dörr när han skulle gå in hemma sen på eftermiddagen.
Ve och fasa.......!!!!!!!!!

Jag är allmänt seg av vädret idag, men tog mig ut på en promenad i rusket ändå, man måste ju andas friskluft också :)
Gick efter jag ätit lunch, men det är ju så slaskigt och sliddrigt.
Edvin ville vara ute idag efter dagis men han har haft sån hosta inatt att jag inte är så pigg på att han ska hoppa i fler vatten och slask pölar.
Oj lilla vännen,( när man talar om trollen) *L*...! Dom ringde just från dagis och han var så hostig nu och hade kräkts slem,Han gör alltid det när han hostar. Han ville bara hem.Så jag ringde taxi och dom skulle fixa hem honom pronto. *superbra* Så då blir han hemma med lilla mig resten av veckan. Vad mysigt..!
Även om det blir hostigt och kraxigt.

Ny dag med glada barn..!

Några människor kommer in i ditt liv och blåser omkull dig.
Andra lämnar dig när det blåser som värst.
Men några kommer som en lugn sommarvind och smyger sig omkring dig som en skön filt.
De kan vara borta under långa perioder, men kommer alltid tillbaka.
Ta vara på dessa människor. Det är de som hjälper dig igenom stormarna

Dagarna går och vi har haft att göra som vanligt, allt för mycket. Det blir slitigt psykiskt att sitta på dessa möten och läkarbesök hela tiden. Man vill ju bara leva som vanligt med vardagslunk utan att ha ihjäl sig för att hinna överallt. Antons utredning är halvklar och jag väljer att inte skriva ner nåt om det ännu för jag vet att han läser ibland min blogg och jag vill kunna prata med honom först om vad som kommit fram och hur framtiden ska se ut. Jag hoppas det går snabbt för henne att göra klart resten så man får en klarare bild och få det ur världen. -funderandet alltså...?
Själv är jag helt slut både i kropp och knopp, finns liksom tidigare inga reserver att ta ifrån. Men jag hoppas det ska bli bättre snart. Inte för att jag vet hur eller när men hoppet finns ju alltid där någonstans. Igår var käraste svärmor och svärfar hit och hälsade på och det är alltid trevligt. Anton sa just häromdagen att det var längesedan dom var hit,, Lite avbrott i vardagen gör underverk. Häromdagen tog vi en liten promenad till affären, då följde faktiskt Anton med och det var så kul att vi var allihopa. Härligt och harmoniskt, en liten glimt hur det kan kännas när alla är glada och trevliga mot varandra. Annars så vill ju Anton oftast vara för sig själv i sitt rum, hans andningshål och hans lilla oas. Jag tänkte på en sak hans pappa hade kommit på för ett tag sedan. Han sa- Det går ju fan inte att se på tv med Anton, han surrar ju heeeela tiden. *hahahahaha* Ja det gör han, för DÅ han han oftast valt att vara social och sitta med. *skrattar gott* För oss är det vanligt att det är så ju. Men han hade liksom just nu dragit den slutsatsen. Jajja det är inte lätt när man inte har ens barn så ofta. Han har liksom inte en susning om vad det innebär allt det vi gör dagarna i ända. Men han finns ju där på sitt sätt och vis och tur är ju det.

Nä nu ska jag skicka iväg tonåringen till skolan, idag är det bad och det gillas skarpt av honom så det kommer gå av bara farten att gå till skolan. Sen är han ju så själa glad att han ska få åka till mommo och sova över i morgon. Gå med Gunnar på skoterkrossen på kvällen, det längtar han till, plus att han älskar att ligga i soffan och se på tv länge med mormor.