söndag 19 december 2010

Söndagen den 19 December..!

Jag finns här, har bara varit så jätte trött hela tiden.
Arbets-EKGt gick bra, det gick inte att trigga igång hjärtrusningarna så det var bara bra sa läkaren. Han hittade inga fel. Bara goda nyheter alltså. *skönt*
Julfesten på dagis var supermysig, världens bästa fröknar och världens bästa dagis.
Är så glad att Edvin får en sån bra tid i sitt liv, synd bara att vi inte fått förfrågan tidigare.

Anton har bara Måndagen i skolan kvar nu innan dom går på jullov, han längtar och har redan gått ner i varv en hel del. Som han har längtat efter detta jullov.

Gårdagen spenderade jag ett par timmar på Storheden med syster, hon köpte en del klappar. Jag måste dock köpa de sista av mina inne i stan så det tar jag till veckan, sen är det julmaten kvar att inhandla. Efter det vill jag ha jul mys.

Jag ska dock först och köra halkbana på onsdag tror jag det var. Det ska bli kul och så skönt att få göra bort den med. Sen är det bara teori plugg som jag måste hårdköra ett tag. Men sedan är det klart. *hurra*

Idag ska vi åka till Kalix, Josefine fyller år i morgon så hon firas idag med middag och tårta till Edvin stora glädje. Han som älskar tårta.

Ha en fin dag allihopa.

Riktigt mysigt ute i morse efter all snö som fallit.
Mörkret ligger kvar över fåglarnas matplats utan för burspråket.

torsdag 16 december 2010

Snöyra...!

Ja idag vräker det verkligen ner snö för fulla muggar, mysigt...!
Kanske inte så mysigt när man är ute, men sett så här inifrån så ser det härligt ut.
Dagen bjuder på ett arbets EKG och sedan efter det så är det julfest på dagis. Edvin har längtat.
Förutom det så borde jag läsa teori så jag blir klar med detta körkort någon gång.
Var sugen på att baka idag, men jag låter det vara till helgen i stället. Eller i morgon då Edvin är ledig från dagis, han gillar att baka ;)

onsdag 15 december 2010

Redan 15 December..!

Allt går så fort...! Snart är det jul igen, jag hade riktig julstämning för ett tag sedan, men den har minskat lite :( Men det är nog bara tillfälligt.
Jag saknar julen då vi var hos mormor, det var det bästa med allt. Fast jag saknar henne förstås mest, skulle kunna hoppa över en jul om jag fick byta ut den mot att ha henne här. Kanske skulle bitarna falla på plats då.

Här hemma är det tyst och lugnt, alla har åkt. Anton gick tidigt han med. Han hade som uppgift att hjälpa gymnastikläraren idag, då dom har innebandycup. Sen kommer han hem tidigt för vi ska till sjukhuset och göra ett nytt pricktest på honom.

tisdag 14 december 2010

Hå hå ja ja...!

Jag är så trött att ögonlocken bara vill trilla igen. Medicinen gör sitt :) Det är ju iofs bra, fast jag har liksom inte tid att vila.

I går så var jag på Edvins Luciamorgon på dagis. Så fina små barn. Man blir glad att se dom i alla dessa tomte, stjärngosse och lucia kläder. Men vad kallt det var, alla såg ut som Rudolf med röda mulen efter en stund :)
Efter en värmande kopp te så tog jag mig till bussen för att åka hem och baka till Antons Lucia tåg som var på kvällen.
Dom skulle också vara ute, men då det sjönk ner mot -20 så blev det inne istället. *hurra*
Det var en helt knäckt kille vi tog hem sedan, fyra lussetåg på en dag för honom. Nerverna var maxade till bristningsgränsen och han kurkade på hemmaplan, jag kan tycka så här i efterhand att det är vanskligt att han ska behöva stå ut med att *vara* som alla andra. När jag ser hur slut han blir. Men samtidigt så är vi så stolta att han klarar det. Och det är han med. Men jag måste dra gränser någonstans känner jag.Tänkte inte på att dom skulle Lussa så många gånger, han hade ju inte behövt var med alla gånger, men men..! Det är sånt jag får bli bättre på att kolla helt enkelt. Han ska inte alltid utsättas för det som är påfrestande och jobbigt.

fredag 10 december 2010

Anpassa livet...!

Det gör vi nog nu utan att tänka på att vi gör det. Det bara är så det blir för att vi ska slippa ständiga utbrott och ett litet monster här hemma. Man undviker saker som man vet retar upp honom och man underlättar allt det man bara kan i hela hans vardag. Vet inte om det är rätt eller fel, men för mig känns det både och. Det kan inte vara lätt att leva det liv som han gör,att ständigt vara på passad och att nån hela tiden ifrågasätter det han säger.
Anton sitter med en hel del kunskaper och saker som han är extra bra på. Men då han säger nåt så ska det ifrågasättas och så frågar dom om han har bevis för det.
Alltså jag bara undrar..? Hur kan då sedan lärare och andra vuxna kräva att han ska våga prata och stå upp inför alla. Det finns ju inte en gnutta av energi kvar att göra det när han vet att det oftast ifrågasätts. Det är faktiskt barnen som är allra värst, nu är det nästan noll tolerans mot allt som han gör.
Förra vintern såg jag en incident som gjorde mig så jäkla sur. En kille tog Antons mössa och kastade den i luften *det var på skoj* Då skulle Anton ta hans mössa och göra likadant...! Killen hoppade upp och ner hela tiden och Då kom Antons hand i hans ansikte. Vem sprang då till läraren och sa att Anton hade slagit honom. Då var det tydligen inte skoj mer alls. Och Anton fick skäll, han borde ju inte ha betett sig på det viset. Men hallåååååååå!
Såna där saker händer hela tiden och jag tycker det är så synd att det inte tas tillvara på att Anton i många fall är bättre än andra barn på att vara hänsynsfull och att vara snäll. Sedan att han nu i skolan får höra att han måste skärpa till sig och lägga in en extra växel innan sjuan om han ska klara att gå upp till den årskursen. Ska han behöva den pressen...?
Jag vet inte men det känns som att när han medicineras så ska han vara och klara samma saker som *normala* barn!! Är det så...?
Hans svårigheter finns ju fortfarande kvar liksom.

torsdag 9 december 2010

In your eyes......!

I am home.....!
Känner mig nöjd och lättad att läkaren inte hittade någonting fel på mitt hjärta, prova en ny medicin och så göra ett arbets EKG om ca tio dagar. Sen får vi se...!
Det ska ni veta känns som en vinst mitt i allt :)
Han trodde att det var mer ett elektriskt fel, dvs att jag är under sån stress och press att det slår ut på hjärtrytmen. Att det berodde en del på panikångesten och att inte må bra psykiskt och fysiskt under väldigt lång tid.

Så nu försöker jag hitta en plats i mitt huvud som säger mig att jag törs njuta och försöka hitta lite ro.

måndag 6 december 2010

Visste väl det..!

Antons dag i skolan går INTE bra, han irriterar dom andra och stör dem så dom är väldigt sura på honom nu. Tänk att jag visste väl det i morse, det var någonting i hans sätt som gör att man bara vet att nu kommer det nåt snart. Och så det vanliga samtalet från skolan. Hej...! Du, har Anton tagit sin medicin idag..? Ska han ha en till tablett eller..? Vikarier som hoppar in för den ordinarie idag.
Ja så mina vänner ser livet ut allt för ofta hos oss. Lugna dagar och stökiga dagar. Och en skola som inte riktigt har en reserv plan för att bemötta dessa jobbiga dagar då han reagerar utåt. Och *kompisar* som flyr och inte vill veta av honom.
Sen en skamsen och vilsen kille som kommer hem efter en svår dag.

Om någon tror att det känns ok i ett mamma hjärta så då tror dom grymt fel.

Oj...!

Vad tiden går fort. redan Måndag igen. I morse så var Edvin glad och lite pirrig när han nu skulle få bli hämtad på dagis av Farmor. Han ska få sova över där till i morgon då Hans åker till Stockholm och jag ska vara tidigt på körskolan. På det viset slipper han åka med taxin redan 6.45. Så det löste sig bra. Tack svärmor och svärfar ;)

Anton var lite stingslig i morse och jag undrar vad det beror på..? Väldigt på hugget och grinig. Hoppas dagen blir en bra dag för honom i alla fall.

Jag har städat lite nu på morgonen för jag hade ett möte inbokat kl 11. Det blev dock mycket tidigare än så, redan 8.45. Men det gör inget för nu har jag ju hela dagen alldelens för mig själv. Lite eftertanke och tid till att bara andas och få försöka vara jag.

Ha en fin dag där ute.

Hjälpande hand.......!

Jag vill hjälpa till.
Hoppas det finns fler som vill
kram// Linda







http://www.barncancerfonden.se/8047

Nu är det snart jul.
I många familjer förbereder man sig för att fira första julen utan sitt älskade barn som någon gång under året besegrats av cancer eller en Histiocytossjukdom. I andra familjer förbereder man sig för att fira jul på sjukhuset för att barnet är så sjukt att det står inför sin sista jul och denna måste firas tillsammans med maskiner, slangar och sjukvårdspersonal.

Histiocytossjukdomar är en grupp ovanliga sjukdomar med en överlevnadschans på 50-99% beroende på vilken sjukdom och hur den sitter. Forskningen saknar resurser men får bidrag från Barncancerfonden.

Insamlingen "HISTIOHJÄLTAR" är startad för att samla in pengar till Barncancerfonden så forskning, information och familjestöd kan fortsätta, men den är också startad för att belysa just den här gruppen mycket ovanliga och svåra sjukdomar som kan drabba vilken familj som helst.

Man kan skänka pengar till Barncancerfonden snabbt och enkelt direkt på sidan genom tex ett SMS eller onlinebetalning med internetbank. Varje krona räknas!

Besök insamlingen och läs mer om barnen på bilden, Elmer och Hailey och deras sjukdomar. Om du har möjlighet, skänk en slant, eller sprid vidare länken och budskapet i bloggar, mail och på Facebook.

Varmt tack/
Beckah, mamma till Elmer,
http://beckahbitch.se

http://www.barncancerfonden.se/8047

lördag 4 december 2010

Lördag....!

Gossarnas första gemensamma pepparkakshus :)




fredag 3 december 2010

Decembers första Fredag..!

Ät inte snö som är gul- Det kan va kiss från en hund och kissemiss.....!
Hahahaha ja det var på Bollibompa nyss. Sara sjöng en sång om det. *L* Edvin han diggade för fullt. *skrattar*
Idag är jag hemskt yr i huvudet och jag tycker det är så obehagligt, det började redan igår kväll, när jag skulle gå ner från övervåningen med mitt vattenglas så höll jag på att stupa ner för trappen med buller och bång. Tur att jag han ta tag i räcket. *pustar*
Finns inget värre än att falla ner i en trappa. När Anton var liten så ville han inte gå ner för trappen jag hade i lägenheten så jag fick bära honom och så två soppåsar, tror ni inte att jag halkade och rasade ner för hela trappen, stannade precis nere vid byrån som stod där. Av den så kastades jag bakåt och landade på ryggen i trappan, sen föll Anton på mig och då knäckte jag av två revben. Behöver jag säga att jag var totalt blåslagen i flera veckor. Så ont jag hade, det var vidrigt.

Senaste dagarna har varit otroligt lugna här hemma, det går så bra fortfarande med nya medicinerna för Anton. Det är så härligt. Men och andra sidan så har jag inte testat att säga att han ska med någonstans på ett tag. Det brukar han absolut inte vara så pigg på. När det är lugnt hemma så borde ju livet vara toppen..! Eller..? Ja inte för mig, det är då jag mår som sämst, då kommer allt ikapp mig som samlas och man mår verkligen dåligt.

Idag kommer det en kvinna hit för att intervjua mig, det var någon undersökning som dom körde i Sverige nu. En av tre tusen utvalda var jag, när brevet kom så lade jag det bara åt sidan, tänkte glömma bort det. Men då ringde hon och jag kunde inte säga nej...! Jag är så mesig. Men och andra sidan så om jag hade haft det som arbete så hade jag ju inte blivit glad om alla säger nej, så jag antar att det var bra att tacka ja.

onsdag 1 december 2010

Härliga December..!

Spännande med lucköppning framför tv,n Edvin har längtat. Anton är mest glad över att få en chokladbit varje dag. Tv kalendern har han övergett för ett par år sedan redan.
Idag har vi först varit till tandläkaren med Anton för att kolla av hur det går med tandställningen, dom var nöjda och glada när dom såg hur enkelt han lät dem sätta in den i munnen idag. En rätt stor skillnad mot förra gången. Gud var han var rädd och ledsen. Nu har han ju vant sig och fixar det där så bra själv och det är ju toppen. *nöjd mamma*

Efter det så var jag hem och åt innan det var dags för veckans sista körlektion på trafik skolan. Wiiihoo det gick bra idag, snart snart är jag klar. Jajja jag ser i alla fall ljuset i slutet av tunneln. *skrattar*
Hans är hemma med Edvin idag så jag hade den härliga lyxen att få bli körd till stan och hem, så då slapp jag bussen. Som jag ändå tar ikväll då jag ska på ett möte i stan. En lång dag idag känns det som. Mitt huvud hänger inte riktigt med i all hast och ångesten lurar runt hörnet hela tiden.



tisdag 30 november 2010

En dag hemma..!

Snuviga och trötta Edvin har förgyllt dagen med massor av pussar och kramar. Vi har bara varit lata på förmiddagen, gått lääänge i pyjamasarna och myst på. Ett bad och sen lunch i magarna. Har hunnit med att dammsuga också, men sen tog energin slut.
Nu lite slö surfande på datorn.

söndag 28 november 2010

Kväll igen då...!

Och jag gäspar och är trött som bara den. Det lutar åt säng hållet snart tror jag.
En bra dag har det varit, trots att man fick en smärre chock när vi hämtade Antons mediciner och fick vackert hosta upp med 1800kr. Det har inte hänt förr kan jag säga, hälften har det kostat ungefär. Nåja vad är en bal på slottet eller en JUL med paket :(
Tusan vad man blir ledsen att det ska vara så dyrt. Men jag är tacksam att det finns mediciner så att dom kan få fungera i vardagen. Få det lättare och få känna lite ro. Kunna tänka som Anton säger :)
Vi har advents fikat hos svärmor och svärfar, det var gott som alltid ;) Idag unnade jag mig lyxen att smaka det goda. Och jag ångrar det inte, alltså var det ett bra val. *skrattar*
Goa Berit var också där, se när vi åkte så skjutsade vi hem henne. Till Edvins stora lycka satt jag bak med honom, men aj vad jag blir åksjuk, fick sätta mig i mitten, det går oftast bra. Nåja det gjorde ju trollet gladare i alla fall för nu nådde han ju att luta huvudet mot mig :) Go gubben.
Nu sover han gott sedan länge och Anton är snart på väg han med.

lördag 27 november 2010

Härliga lördag..!

I dag så har vi varit en sväng på storheden och handlat lite småsaker. Sen när vi kom hem så gjorde jag en bulldeg, nu var vi sugna på kanelbullar. De doftar så gott här hemma nu. Man blir riktigt lycklig. :)
Medan bulldegen jäste så han jag med att göra lite is-choklad.
Sam är här medan Bert och Vanja är bortbjudna på middag, ja
g kan säga att han är mer än sugen på bullarna ;) Men han har redan ätit ett grisöra och kakor så han får nog vänta till efter maten. Nu ligger han här brevid mig och tittar mot köket. *skrattar*

fredag 26 november 2010

Fredagen den 26 November..!

Varit hemma med goaste Edvin Hela idag, Anton gick till skolan och då blev Edvin så besviken. Han hade velat att han skulle vara hemma idag med oss. Han säger att hans storebror är som en *riktig kille nu* Inte skrikig och arg....! Goaste trollet. Han är som ett plåster efter storebror nu, har varit så dom senaste dagarna. O efter sin far då..! I dag fick jag vara den *bästa mamman i världen* Det värmer hjärtat :)
Vi har bakat lussekatter, för det hade jag lovat honom tidigare, så det ville han göra idag så klart. Bakade som vilken karl som helst ;)
Efter det så väntade han i flera timmar på att Anton skulle komma hem från skolan så han skulle få bjuda honom på lussebulla och julmust :)
Lyckan var stor när han kom.

Senare så åkte vi till stan med Anton som skulle hoppa på bussen till Kalix och åka till sin pappa över helgen. Det var liiiite kallt ute kan jag lova, riktigt bet i kinderna. Edvin sa att vintern är dum, den gör illa oss *L*

onsdag 24 november 2010

Lussebullarna fick godkänt..!













Till och med Edvin tyckte om dom. *jippi* Det är så svårt att få denna
lilla kille att tycka om någonting annat än hans älskade BÄR..! Han kommer nog ha världens största bärodling när han vuxit upp. Man kan ju alltid hoppas att han inte föräter sig bara ;)
Här är lugna gatan på
kvällarna och jag kan inte fatta att det är sant, känns väldigt märkligt att ha stilla och ro. Det är nog någonting jag aldrig kommer att ta för givet. Men helt underbart är det att det kan få vara så mellan varven. Synd bara att jag då inte kan få må bra. Jag skulle ge vad som helst för det, känner mig leds och orken tryter så fort jag gör nåt. Men det kommer säkert att vända snart, det måste det.
Det är härligt att ha jul i huset igen och jag är så glad att det blev lite annan pyntning i år..

Jag finns här någonstans.....!

Gör samma saker som jag brukar, inget nytt eller... Jo jag har satt fram julsakerna. Det är ju nytt. Är mer än glad åt att jag köpte nya gardiner i år. Dom är så fina så fina. Ska ta en bild sen så får ni se. Annars så har jag varit hemma idag, avbokade körlektionen för det är liksom ingen vits att sätta sig bakom ratten när man inte känner sig okej.
Bakar lussekatter som antagligen inte alls blev bra för jag hade noll fokus på det jag gjorde. Plus att dom fick jäsa för länge, medan jag åt så han jag glömma bort att jag höll på att baka. Men dom ser fina ut och luktar gooooott så jag tror att det gick rätt bra ändå.

söndag 14 november 2010

Härliga helg...!

Ja det var helgen det ;) Hunnit med att både vara lat och effektiv. Ätit god mat och hört på Edvins alla tokigheter. Han har sån fantasi att man får sällan en tyst stund. Munnen går i ett. Idag när vi borstade tänderna så märkte jag att det var blod på tandborsten hans. What..? Jo men se på katten. Killen har ju en lös tand i munnen. Jag blev jätteglad och tjoade på Hans, sen stod vi och glodde i munnen på honom som två spån. ;) Men det är ju en riktig milstolpe ju. Första lösa tanden på våran go unge. Han är riktigt mallig, o lite pirrig.
Hans fick sin fars dags present redan i morse när vi vaknade, choklad från Frost. Plus whiskey fudge ;) Tror han blev nöjd.

På eftermiddagen tog jag en promenad innan vi skulle hämta upp Anton på Storheden, han var där med sin pappa, det var ju svinkallt ute -13. Friskt men härligt.
Efter vi hämtat Anton så åkte vi till Hagaviken och Svärmor och Svärfar för att fira Fars dag. God mat och gott fika. Anton var lycklig över att få lingonkaka. Han har längtat länge efter det sa han.
Min lax blir inte så god som Vanjas så det är ju tur att vi får njuta av hennes då och då. *Tack så mycket*

Höll ju nästan på att glömma...! Bästa Sara har varit på shopping tur idag och fixade då Kuoma skor till Edvin. Tack snälla goa ni, det var toppen bra och jag är så tacksam. Bra vänner är fint att ha ;)

fredag 12 november 2010

Fredag och snö överallt..!

Härliga fredag och bara mys hela morgonen med Edvin *balsam för själen* Ute är det snö, snö och mera snö. Jättevitt och fint. Mysigt att den äntligen är här, det var så grått och trist innan. Hoppas det stannar kvar, men det ska man väl inte hoppas för mycket på förstås.
Surrat med Sara i telefonen. *alltid kul* Bara tråkigt att det är för låångt dit för att kunna ta sig en promenad eller två.

Nu är Edvin sur för att han måste klä på sig. *skrattar* Han myser i pyjamasen länge idag. Jag har sagt att vi kan inte följa Anton till bussen sen om han inte byter om. Han muttrar i lekrummet hör jag, och tofflorna yr omkring.
Ha en bra dag världen

tisdag 9 november 2010

Visste ni...?

Att det finns öppet elaka barn och smidiga uträknande elaka barn!!
Tänkte på det igår en hel del, jag har sett mer än vad jag vill se under åren som jag varit mamma, det var nog då jag öppnade mina ögon på vid gavel. Hur kan man med vilja, illvilja sätta dit en annan människa bara för att stå vid sidan och mysa.
Kul att se när någon annan råkar illa ut eller får skäll, det är ett märkligt fenomen och jag hatar det. Önskade att mina barn aldrig skulle ha behövt uppleva sånt, men tyvärr så verkligheten krass ibland.

måndag 8 november 2010

Mer än en ny dag..!

Jag blir glad varje morgon jag vaknar. Det känns som att jag klarar vad som helst då. Alltid på morgnarna är jag som piggast och starkast. Tänker klarast och tycker mest. Sen kommer mörkret smygande och vänder på allt. Jag är så in i norden trött på all denna ångest som trycker ner mig och plattar ut hela mig. Finns inget utrymme för att bara få vara jag och att få andas ordentligt. Jag skulle ge vad som helst för det just nu. Bara få sova om kvällen då jag är trött, inte behöva ligga vaken i mörkret och känna alla obehagliga tankar snurra runt och kroppen som tjuter i alarm beredskap.

torsdag 4 november 2010

Torsdag 4 November

Ny dag, ny dag, ny dag..! *hurra*
Trött efter att ha mått pissigt igår kväll sedan jag kom hem från mötet. Känns som att jag har världens träningsvärk, vilket jag då inte har eftersom jag inte får träna alls på obestämd tid. Nåja alla små stigar i livet leder fram till andra saker, har jag minsann märkt under mina 35 år.

Myser hemma med Edvin idag igen, han är som solen själv, rena rama medicinen mot depp. Vädret är inte alls roligt idag heller, men kanske tar vi oss en liten promenad i alla fall.

Anton är kvar i Kalix hos pappa, men skulle nog åka till mormor idag, lite tveksam var han så jag tror att han har har haft det bara bra hos pappa. Edvin längtar tills på lördag då vi ska ha middag och så kommer Anton hem. Han har väntat länge nu säger han.

tisdag 2 november 2010

Jaha..!

Då blev det inget svar som jag förväntat mig i dag. Jo ett svar, men inte vad jag hade tänkt mig. Men känns ok att jag blir kollad ordentligt. Fast såklart att man blir rädd ändå.

Så trött och så trött..!

Ja det är livet det *L* Måste vara hösten och mörkret. Vad kan det annars bero på tro..? Irriterad för att jag inte kan göra saker som jag vill göra. Men efter i eftermiddag så kanske jag får lov till det. *Hoppas*
Anton har ju som sagt höstlov och då är han hos sin far. *kors i taket* Man går verkligen ner på lågvarv när han inte är hemma måste jag säga. Men förra veckan så började han med ny medicin och det går så in i norden bra med den. *alla tummar hålles hårt* En mycket gladare och snällare unge.

I söndags så hamnade vi på auktion och en ny passion uppdagades. Åh vad roligt det var. Edvin fastnade för en gammal spark han snubblade över två gånger. *skrattar* Givetvis så när den ropades ut så kunde inte lilla pappsingen släppa tillfället. Så nu står sparken där ute och väntar på att få målas röd enligt Edvins önskan. *L* Han är så lycklig över denna spark.

torsdag 28 oktober 2010

Vad säger man....!

Världen är som den är, elaka människor förblir elaka människor, liksom trångsynta människor förblir trångsynta. Avund och motvilja att klappa nån på axeln för nåt bra verkar inte finnas hos så många nu för tiden.

Jag ska köpa boken - Varför gråter inte Emma....?
Och jag klappar på axeln och tycker att det är fantastiskt att hon skrivit en bok om det som hänt henne och hennes älskade barn Max och Saga.
Det bästa hon kunde ha gjort, jag tycker det är så starkt.

måndag 25 oktober 2010

Tomt...!

Trött leds och så tom inuti, ja ungefär så känner jag mig just nu. Har inte kommit till det stadiet då jag förmår mig vända allt till någonting positivt, men det kommer kanske sen. Hoppas jag iallafall. Men det finns nog en viss risk att det stoppas undan för att till sist brista och komma när måttet är rågat. Så leds, så leds. Orkar bara inte.
Det är en otroligt stark vilja i denna unge, hela tiden. Hans vilja, hans utbrott, hans skrikande, hans regler, hans sätt att göra saker på. Och dessa ständiga påhitt.
Var finns JAG i all denna röra,var finns min glädje och min energi till familjen..? ja jag vet inte just nu.

lördag 23 oktober 2010

Lördagsmys...!

Vi har städat, fixat Edvin nya glasögon, handlat och så gjorde vi kyckling sallad till middag,jag åt till och med broccoli och brysselkål. Jag vänjer mig mer och mer vid smakerna, inte för att jag än tycker att det är jättegott. Men det gäller väl att komma på ett tillagnings sätt med smaker som man tycker är goda. I ugn med tomater och fisk tyckte jag det var skitgott härom dagen.
Nu ser vi på Kollo papporna och har lördags mys. Edvin skrattar så gott åt filmen, ju tröttare han blir desto mer skrattar han. *go prutten*

Nu dansar han. Lilla rock Edvin

fredag 22 oktober 2010

Så trist...!

Grabbarna och jag är förkylda snoriga och eländiga. Jag vill bara ligga under en filt och få vara, men Edvin är ju pigg och vill leka och se film och allt som kommer honom för. Nu är han skitsur på mig för att jag rättade till en skruv i hans skruvdragare, näpp det dög inte, så nu är han i sitt rum och tycker jag är så dum och att allt är så eländigt. Hemska mamma va..?
Anton är uppe i sitt rum och kör bilspel. Han har varit lugn i två dagar nu och det är skönt som tusan. Jag har noll energi till att gorma just nu. Solen skiner där ute och det är ett par minus grader. Det ser så himla fint ut, skulle vilja gå ut. Den enda nackdelen med att solen skiner är nog att jag ser att det behövs städas här och det retar mig till tusen att jag faktiskt inte orkar. Känns lite som att man inte får sitta ner och bara vara, utan att tankarna far till allt som man borde göra

Nu är lillskrutten glad igen och mamma har fått en kram ;)

onsdag 20 oktober 2010

Frusen..!

Tråkigt väder, regn och rusk. Hela jag är frusen,is kalla fingrar som känns sega som toy.

Har inte så mycket att förtälja idag, mest bara hemma pyssel och vila som gäller. Ta det lugnt och inte behöva stressa mellan olika saker hela tiden. Njuta av att vara själv ett par timmar och bara vara jag.

Körlektionen igår gick rätt bra, trots att ja hade gummi kropp efter pilates passet innan. Gudars vad jag har träningsvärk idag. Men det är bra, då vet man att man gjort nåt bra.

Fick avboka afro passet ikväll för jag orkar inte när jag har förkylning i kroppen. Rackarns rethosta och små hängig. Kände under passet igår att jag inte borde varit där heller. Hjärtat hoppade oroväckande snabbt och hoppade överslag. Nåja jag tog det lite lugnare och pausade vissa moment.

Jag är ingen tränings fantast, men känner att ibland så måste man plåga sin kropp lite för att den ska må bra i slutändan och i framtiden. Men det är motigt att ta sig iväg.

måndag 18 oktober 2010

Denna måndag...!

Kanske inte började så bra, Anton var på dåligt humör och ville inte alls ta till sig det man sa till honom. Ja jag tänder på alla cylindrar när han kallar mig fula ord som jag inte ens tänker upprepa idag. Men jag tål bara inte att man kallar nån sådana saker. ADHD eller inte, det ska inte ut ur nåns mun.
Han var på rätt okej humör när han cyklade iväg iallafall och det kanske kanske blir en bra dag i skolan idag. Vi får hoppas.

I går var vi en snabb sväng till Kalix, för att lämna över våra kvarvarande fiskar till syster yster och Ludvigs akvarium. Vi är lite leds på dem och så håller pumpen på att ge upp totalt, den låter så högt att man inte hör sina tankar när man sitter bredvid. Vi ska starta upp det igen senare när vi känner oss manade, Anton vill bara ha guld fiskar så det har vi lovat honom.
En snabbis till moster blev det också för att lämna lite kläder till Kjell om han ville ha dom.
Där fick jag mig dukar och gardiner som jag exakt vet var jag ska sätta dem, bara vi får färdigt allt vi ska fixa. *L*
Hämta Anton hos sin pappa och sedan järnet hem för jag hade träning, sprang in på inpuls med mindre än fem minuter till godo. Tur jag bytte om i bilen. ;)

Nu är det snart dags för mig att stänga strömmen till datorn och sätta mig med teori böckerna en stund.

fredag 15 oktober 2010

God morgon hela världen..!

Nog för att jag var trött på morgonen, men jag kände mig ändå på glatt humör på nåt sätt. Det är ju fredag och det innebär helg. Wiiihoooo..!
Anton ska åka till Micke i helgen och det ska bli skönt att bara hinna andas lite. Långa djupa andetag.
Han for då med lätt sinne till skolan och var på ett jättebra humör, hoppas det håller i sig. Han har haft ett par jättebra dagar i skolan nu och det är så in i norden sköööönt..

Snart ska jag fara iväg till körskolan för min sista körlektion på EN hel månad *buhuu* Snacka om att dom är fullbokade. Kråk tjockt flera veckor fram. Det gäller att vara på hugget och kolla varje dag nu fram över. Jag hoppas på en massa avbokningar så jag kan få dessa körningar ;)
Lite pirr imagen har jag allt för nu är det ju lite snö på vägarna.
Hoppas på att få en fin och bra dag.

onsdag 13 oktober 2010

Så trött ibland.....!

Har ni märkt att ibland kan man prata med någon som egentligen inte lyssnar på det man säger..? Eller inte fattar det man säger. Vet inte om det är att personen inte vill eller bara skiter i det man säger. Jag kan bli galen av att prata med någon som gör att det känns som att man pratar till en vägg.
Finns inget jag hatar mer än det ibland. Man får så många trista tankar i huvudet och massor av funderingar. Känns konstigt eftersom jag alltid varit en människa som älskat att prata med mina vänner. Det har jag lätt för. Svårare har det varit med familjen, där har det nog hänt något som gör att jag har en blockering eller spärr till att vara pratsam. Men så kan det vara här i livet.

Idag har jag iallafall övningskört och det var skoj, utvecklande kanske man kan säga, det sker saker i livet av en eller annan anlednin
g och man ser sina framsteg och potential ofta genom andras ögon. Men jag har så fantastiskt svårt att tro på att jag KAN och ÄR bra på saker och ting.. Vad det än gäller.

Ikväll ska jag på möte och efter det får vi se om jag stannar på gymmet, beror på hur jag känner just då. En timme iallafall, det har jag tid med, en billig investering för framtiden. Att ta sig tid att sköta om sin kropp och hälsa. En liten bit på väg har jag iallafall kommit, för sedan denna bild togs så har jag tappat fem kilo, några till och sen är det bra, jag har mitt mål klart. Sedan gäller det bara att hålla sig kvar där.

Burhan G - Tættere På Himlen Feat. Nik & Jay

Burhan G - Jeg Vil Ha' Dig For Mig Selv Feat Nik & Jay

söndag 10 oktober 2010

Snart..!

Är halva nya golvet satt på plats. Jag längtar tills vi kan få flytta in saker och köpa lite nytt dit in. Tapeterna kommer snabbt upp sedan är det dags för fin pysslet. *jippi*
Efter det är det kontorets tur, bort med det gamla lekrummet. Eller gamla och gamla inget i huset är ju äldre än sex år snart. Konstigt hur leds man kan bli på tapeter och saker på bara dessa år. Jag längtar efter den där lukten av nytt hus. På sätt och vis skulle jag vilja sälja huset och flytta någon annan stans. Men ändå inte.



Sköna söndag..!

Sovit som en kratta, Edvin har sprattlat som en fisk och det har blåst som bara den ute. Vi skulle se Babas bilar igår men jag gav upp för den var då så dååålig. Bara Hans och Anton som såg hela.
Nu vill Edvin spela på bollibompa webben så det ska han få.
Hej svejs.

fredag 8 oktober 2010

Declan Galbraith "Guardian Angel" German TV ARD 2007.12.01

Ny dag..!

Det är helg igen, veckorna går fort. Här lyser solen och blåsten har gett sig av. *hurra* Jag har en massa göromål som jag borde ta tag i, men jag känner inte riktigt för det. Vill att all min värk ska gå över så jag kan träna som jag ska. Inte allt kul att inte kunna göra det man vill. Men läkaren och sjukgymnast måste säga sitt innan jag öser på för mycket. Men sen så....! Iofs så kan jag köra mitt schema som jag har, men det känns inte så muntert när det gör ont. Hoppas på en bättre vecka nästa vecka. Plus en massa körlektioner :) Teori plugg och en massa irritation hör också till. Jäklars så sur jag varit innan jag klarade mina 65 rätt av 70, nu måste jag bara få det att sitta på resten av testerna. Utan att jag blir galen ;)

Edvin kommer hem tidigare från dagis idag, han ville dit trots att jag erbjöd honom att var ledig *tokstollen* men han trivs så bra och det är så kul.

Anton var nöjd på morgonen han med *tack och lov* Bönade några gånger att jag skulle städa lite i hans rum, men det gör jag inte för Hans sa till honom igår att det var dagens *att göra* för honom. Tänk att han tror att jag ska göra det åt honom. *skrattar*

torsdag 7 oktober 2010

Om man kunde slå av strömbrytaren ibland...!

Slippa oroa sig, slippa funderingarna, slippa vara så arg hela tiden och bara kunna slappna av ett tag. Det vore väl för härligt. Inte för att jag vet hur jag ska lyckas med det. Jag slösar massor med energi på både skolan och BUP, och jag känner inte att jag har någonting ut av det, inte just nu iallafall. Skolsköterskan tjatar om att Anton ska äta ordentligt, vilket var ok då han magrade av medicinerna, nu är ju medicinerna inte rätt mer och då kommer hans hets ätar problem tillbaka. Han bara äter och äter. Vikten går stadigt upp. Och han bara mässar åt oss. Skolsköterskan säger att jag måste äta. Ja fine det måste han, men det vi serverar och det vi ger extra. Inte det han hamstrar i skåpen när vi inte ser, och sannerligen inte det han gömmer och äter sedan i sitt rum. Jag vill att han ska äta nyttig mat och frukt, men det lockar inte när mathysterin sätter fart. Jag vet att han inte kan rå för det, men det stör mig att jag ser att det börjat om igen och att dom segar med nya medicin doserna. Inte komma med vansinniga förslag om att ge hela dosen på morgonen, då skulle han ju vara skogstokig på skolan efter klockan elva. Dom VET ju att hans kropp gör sig av med medicinen snabbare än andra barn, redan efter fyra timmar är den första dosen ute ur kroppen.
Det tar evinerligheter att få tider till BUP också, månader får vi vänta varje gång, det blir liksom inte rätt när man ringer och vill ha hjälp nu....!

Sen klagar han att han får så mycket skäll på skolan, att ingen tror honom. Han upplever att dom andra får rätt hela tiden. En sak vet jag och det är att när andra barn är busiga så kan dom sedan stänga av det när det behövs, det kan inte Anton, han ser vad dom andra gör och hänger på, sedan när dom slutar fortsätter ju han efter som han inte kan stänga av. Då kommer skället och han får trots utbrott istället och ger igen med att reta upp alla. Då kommer mer konsekvenser och då stänger han in sig totalt och skiter i allt.
Vi får hela tiden säga åt honom att gå sin väg om någon säger nåt, strunta i det säger vi. Men det är inte så lätt och egentligen är det så jävla fel att nån ska få reta upp honom och sen ska han svälja allt istället för att explodera som ett barn av hans kaliber gör. Men det är ju det enda vi kan råda honom i dagsläget, han är stark och stor och när han blir arg då smäller det, på ett eller annat sätt, innan medicinen så kunde det hända att han gav nån en tjottablängare om dom sa nåt som var kränkande. Jag ser många barn i hans klass och runt om i skolan barn som smågruffar och knuffas med varandra eller små slåss, sen är saken ur världen. Dom tjaffsar lite. Är det Anton som gör nåt eller ger igen om nån tagit hans mössa etc etc, så springer dom och skvallrar på en gång och allt är sååå hemskt. Ja är så leds att jag blir tokig snart. Vet inte vad vi ska göra. Blir alla nöjda om vi låser in honom i sitt rum och kastar nyckeln...? Jag vet inte vad folk förväntar sig, vi gör det vi kan, vi pratar om rätt och fel hela tiden, och jag känner att vi inte kan göra mer än det vi gör.
Anton är faktiskt en väldigt snäll, omtänksam och givmild kille som mer och mer sällan får chansen att vara det. Ibland är han mer snäll och duktig än andra, det säger dom till och med i skolan. Han är alltid det snällaste och lugnaste när dom åker iväg någonstans och har alltid varit det. Och inte bara då.
När ska han få en riktig chans att blomstra och bli glad och trygg i sig själv egentligen.

Ja som sagt ibland så kunde det vara så skönt att bara slippa fundera och bara få vara ett tag.


onsdag 6 oktober 2010

Sånt gnäll.......!

Ja gnäll gnäll gnäll, det börjar kännas som en stor del av livet nu. Förpestar och förstör hela vardagen egentligen. Det som händer det händer, men måste det hända varje dag och vareviga gång man säger till. Ja men så klart, det triggar ju igång så totalt och sedan är allt mest skrik. Jag tänker att nog måste ungen tåla att man talar om vad han förväntas göra, saker som har legat ogjorda i flera dagar, veckor. Men se det gör han inte, det ska skrikas och gapas istället, hotas med hemskheter och annan skit som kommer ur munnen på honom.

Jag känner mig ständigt yr i huvudet, det är som en väldigt lååååång gratis tur med berg och dal bana, man kan inte kliva av hur mycket man än försöker.

Höll på att skriva att jag får väl skylla mig själv, men det är ju inte så. Det sitter liksom lite inpräntat i skallen att det skulle bero på uppfostran, eftersom man ständigt hört det från omvärlden under hans uppväxt. Det tar verkligen tid att sluta vara bitter på dessa människor som vräkt ur sig det mest dumma saker. Men till en ensamstående tycks EN DEL tro att man får vara hur ful i munnen som helst, anta saker som man inte vet ett piss om. Det kan ställa till en hel det bekymmer, både stora och små kan jag säga.
Jag kommer ihåg när vi fick brev från sociala att Jag och Antons
pappa (som inte ens bodde i samma stad) skulle låta Anton vara ute sent på kvällar och få springa vind för våg, en hel del absurda saker stod i detta brev. Helt galet upprörd kom jag till socialen och fattade noll. Absolut inte någonting att bry sig om sa socialarbetaren efter en stunds pratande, det kändes så jäkla skönt att få upprättelse från just det stället. Jag vet att mitt barn är omhändertaget på bästa sätt,på många sätt bättre än en hel del andra barn. Så många timmar jag ägnat åt att sitta med i skolan och att åka dit när det behövts hjälp, och så många oändliga timmar vi ägnat åt att leta efter honom när han stuckit hemifrån eller tvingat honom försöka rätta till situationer han skött illa, eller varit elak etc,etc. Att vi varit medgörliga och VELAT få fram en utredning för att ta reda på vad som felade, när många andra bara sticker huvudet i sanden och förnekar sina barns svårigheter.
Tyvärr så kan jag kan lätt halka tillbaka och glömma at
t vi är bra när hårda dumma ord kommer fram.

Jag hade gärna haft ett (normalt) barn jag med. Men på många sätt så är ju vårt liv ett normalt liv för oss, vi har bara fått offra en del saker som andra inte måste. Vi har skrik, gap och mycket bråk i vår vardag, vi får ägna mycket tid till att bara TA oss iväg någonstans, även om det är på roliga saker. Kraften och energin är under minus sedan flera år tillbaka. Men det är som det är och det är vårt liv. Ett ändå fint och bra liv trots allt. Han kan ju inte rå för att han skulle födas med svårigheter och jag kunde ju inte rå för att mitt barn inte skulle vara som alla andra..


torsdag 30 september 2010

Aj...!

Kom hem från sjukhuset i förmiddags, Legat inne med Anton, han fick en kraftig allergi reaktion när han var hos en kompis och gosade med dennes söta kanin. Dom konstaterade att hans astma blivit sämre :( sedan hem och så på stan med bästa svärmor. Där pajjade ryggen och jag har ett helsike nu. Inget går. Inte sitta, ligga eller gå, gör ju ont bara jag böjer på huvudet. Jag viiilll inte ha ont.....! Känns som att jag måste kräkas och jag kan helt allvarligt säga att detta är en otrolig smärta som jag aldrig känt förr. Sitter just nu och funderar på hur jag ska kunna sova inatt, känns inte som att det kommer bli många timmars sömn.

måndag 27 september 2010

Humöret från H- vete....!

Det verkar jag ha nu för tiden, jag är så trött och arg hela tiden. Och ack så leds på den här eviga skiten, en enda gång skulle jag gärna vilja att Antons käre far tog hand om allt så han får se med egna ögon vad det innebär. Men icke sa nicke sa Micke. Det gååååår ju rakt inte... Nä men vem fan tror han att han är egentligen...? Orkar inte ens spekulera i det just nu. Skulle helst av allt bara vilja marschera dit och ta honom i örat. Eller i bägge öronen och ruska om honom rejält. *elaka jag va?*

En otroligt tjurig och skrikig Anton här hemma och obstinat till tusen.

Jag har sagt det förr och jag kommer säga det igen. Ni som gnäller och har normala barn, ni har inte en susning, finns inte en chans att ni kan förstå hur det är. Det är bara så.

fredag 24 september 2010

Motivation..!

Var finns den...? Har svårt att finna den. Måste få till den för att ta mig till skott.
Men det är rätt så tråkigt att ta sig på träning, shopping, mm När man ska göra det själv. Urtrist...! Nåja så är det när man har blankt på vänlistan i den här staden. Det kunde man ju nästan förutsätta när man flyttade för dryga sju år sedan. Och lämnade kvar alla sina vänner på hemmaplan ;)
Tar tid och kraft att skaffa nya man litar på och som tar till sig hur man har haft det och har det. Säg den som inte lägger benen på ryggen och springer efter ett utbrott från Anton.

Min energi är absolut inte vad den har varit, och det beror ju på dagsformen på Anton helt enkelt. Är han glad och nöjd så är allt bra, är han inte det så är allt botten, då är vi alla på uselt humör. Nu har han varit på knallskotts humör i flera dagar och man håller på att bli gråhårig på kuppen. Ingen mår bra av det och ingen är glad. Idag har iallafall Edvin varit ledig från dagis och bara myst på hemma med bara mig. Härligt. Nu ska vi gå ut en stund och rasta våra ben.

onsdag 15 september 2010

Samma samma...!

Samma saker dyker upp i tillvaron och stjäl energi i onödan, tex att Antons medicin inte var utskriven som lovat. Därmed stod vi utan en fredags eftermiddag.....????
Hur lätt är det att få tag i nån på Bup då...! Exakt...! Alldelens hopplöst... Min kära sambo fick ringa runt som en tätting för att försöka fixa det. När jag sedan ringer dit, veckan efter så låter dom så förvånade och kommer med ursäkter som jag tyvärr inte orkar lyssna på längre. Visst alla får fela ibland, men nu har det hänt ofta och då blir jag så leds och förbannad.
Nu ska jag till apoteket och jag hoppas innerligen att det finns medicin utskrivet, annars vet jag inte vad jag gör....!

Haft en okej morgon, försökt få Anton att lyssna och inte gå igång till 180 knyck så fort man öppnar munnen. Det gick väl si så där.
Edvin åkte med taxin i morse och det såg ut att gå bra, men han var nervös lillgubben. Farmor hämtar idag så han var ju såklart glad över det iallafall, jag ska iväg på ett möte vid 17 så då är hon snäll och är här med barnen medans.


fredag 10 september 2010

???????

Jahapp kan man ha mindre att skriva om, eller rättare sagt lusten att skriva tryter lite, men så är det ju för de flesta då och då.
Vi håller på att göra om lite hemma i våra gamla sovrum, men det tar tid eftersom det kostar pengar såklart. Solen skiner som bara den och det är värsta sommarvärmen ute, hur härligt som helst. Anton har gått till skolan idag efter två dagar hemma med astma hosta och snuva. Edvin är hemma han med av samma orsak Han nyser och myser. *skrattar* Och äter vinbär....!
Jag borde gå mina trettio minuter varje dag, men det går ju inte när knäet bråkar, nog ska det vara jag till att ha otur. Men jag var till en bra läkare som sa att det var antingen så att minisken fått sig en snäll eller så har knäskålen rört sig utåt. Medicin och ta det lugnt med knäet till om två veckor då jag ska boka in en ny tid.
Så här sitter jag då i finvädret och vill inget a
nnat än att ta en prommis, bara för att jag inte kan. *buhuuu*

Nåja jag får ju mysa med Edvin och så ska jag vädra lite säng kläder.

I morgon ska jag och barnen sova över hos mamma, Hans har whisky-provning och den blev hemma hos oss denna gång då dom inte hittade någon annan lokal.















Anton relaxar vid vattnet.

fredag 27 augusti 2010

Tänk att..!

Jag är bara så förundrad att det är så svårt för en del människor att vara glad för någon annan. Att det ska sitta så långt inne att visa att man tycker att den eller dom är värda nåt kul eller glädjande. Helt sjukt märkligt.
Bara nåt jag noterat senaste åren.

Nåja vad händer här då...? Jo Anton har haft en bra vecka i skolan trots den något tröga starten i måndags *L* Edvin är lite småhängig men inte så att det stör. Han har absolut inte tid att vara hemma från dagis, icke sa nicke. Tvärt NEJ när vi frågar. Han ska dit och leka för det är så roligt med alla vänner säger han. Helt fantastiskt, han har inte trivts så bra på något av dom andra två dagisen han gått på.

Jag gnetar på med mitt och ska förhoppnings vis hitta ännu en bra grej, vi får se om det visar sig vara någonting för mig *L* Men jag tror det. När jag nu väl tar mig dit så *L*

Hans jobbar på som vanligt och är glad att det är fredag idag ;)

På måndag åker jag med Antons klass på klassresa i fyra dagar, han är väldigt spänd och pirrig kan jag säga. Vi får väl se hur det kommer gå. Han deltar ju sällan i aktiviteter så jag har sagt det att står han bara och lider för att han inte klarar att delta så åker vi hem. Man blir så ledsen att se honom må dåligt när han vet att han skulle vilja men det inte går.

Nä nu ska jag ta mig iväg till stan och kolla efter ett regnställ för det behöver Anton.
Ikväll ska jag nog ta mig ett stort glas rödvin och fira mig själv för att jag gjort riktiga vuxen saker i veckan. Huga vad jag har trotsat mina rädslor. *skrattar*

tisdag 24 augusti 2010

En sån där ny dag igen ;)

Vilken tur att jag ser det fina i att få vakna varje ny dag. Inte för att det alltid är klämkäckt och rosa skimrande. Men det är mitt och det är fint ändå. Igår började dagen allt utom bra för Både Anton och mig: Han var så nervös och spänd inför skolan så han var rena rama monstret, jag var en jävla kärring och ett jävla pucko cp mm mm. Det är jag alltid då han är stressad eller trängd. Då är det alltid andras fel att allt blir fel. Oj så jag VET det, hur det blir alltså.. Ändå tänder jag på alla cylindrar och blir förbannad på honom. När vi kom till skolan (som han förövrigt vägrade åka själv till) så totalvägrade han gå in i klassrummet. Inget hjälpte, inga pepptalk, mutor eller hot. Jag kände mig helt grinfärdig till slut och kände att NU har skolan kört igång igen. Jag mår alltid på ett särskilt sätt då. Ständigt beredd på skrik, bråk, sur unge och skitsnack från omgivningen. Prova det och prova det. Tror ni inte att vi har provat...? Att människor inte kan lyssna på det jag säger..? Jag har nu snart i sex år påpekat vad jag ser att han behöver mer hjälp med, men det ska ständigt provas annat, han ska tränas i att inte vara personbunden och ta mera initiativ, prata mer och ta för sig.Vistas bland folk och folkmassor, Våga vara med på gymnastiken etc etc. Allt som inte fungerar.
Nå..? Varför blir det inte bättre då...? Varför klarar han inte av det nu efter alla dessa år...? Jo för att det INTE fungerar på det sätt som dom vill göra sakerna på. Men har dom lyssnat på mig då..? Ja i fem minuter kanske..........!!!!
Att det inte finns resurser sen är ju ett jävla skämt, vad är det för ett skit samhälle vi lever i nu för tiden, hela Sverige har ju blivit galet. Vi tar inte ens om våra gamla på ett bra sätt nu mera. Helt sjukt. Sänk alla topplöner och alla fantasi summor som folk kan tjäna på att göra konstiga saker. Skulle finnas fler jobb och sen skulle vi kunna ta hand om all det som vi inte kan ta hand om. Sjuka människor, människor med svårigheter och så våra barn, som ska kunna få en bra framtid....! Eller är jag helt fel ute...?

Och innan jag glömmer Anton hade haft en toppendag när han väl vågade sig in till sina klasskamrater :)

söndag 22 augusti 2010

Mör.......!!!

Har haft värsta röjar dagen idag ;) Städat ut garaget och kastat, kastat, kastat. Äntligen ville gubben få iväg all bråte som han tyckt var bra att ha. Tjohooooo..!
Sen har jag tryckt i mig en kebab rulle och efter det så har jag sorterat och röjt i Edvins lekrum *pust* Men F_N så skönt att ha det gjort.

Tjollahopp på er och hoppas dagen varit en bra dag

lördag 21 augusti 2010

Leva i livet















Gör vi det..? Kan du ärligt säga att du lever ditt liv som du vill ha det, som du själv vill styra det..? Jag kan nog inte säga det helt fullt ut, även om jag nog kämpar med att kunna just det.
Man styrs så av andras tankar, blickar, fördomar,kommentarer etc,etc.
Det kommer så m
ycket i vägen som bromsar en att tänka och tycka som man själv vill. Egentligen så är det faktiskt ingen som tackar mig om jag lever och gör som andra vill hela tiden, dom skiter väl i vilket när dom stängt dörren efter sig på kvällen. Hur många av dom tänker verkligen på mig när kvällen faller på. Finns nog inte många efter den vägen som kommer ihåg mig då. SÅ..? Varför ska jag ändra mig hela tiden då, när det är jag som känner att jag inte är mig själv alls på det viset. Nä vi måste vara starka och tro på vår egen intuition, gå den vägen vi vill. Men jag vet att jag inte är den som trampar på folk för det, det kommer jag aldrig att bli. Men däremot är jag trött på att i snart 35 års tid måsta leva efter andras ord inom mig hela tiden. Jag glömmer inget...! Så är det bara.
Såra mig och jag kommer komma ihåg det.
Jag vill lära mina barn att vara starka i livet, men ändå står jag där och låter dem bli som jag.. Ta all skit. Att bli trampade på. Bara för att en som är starkare tycker sig ha rätt. Gång efter gång. Näää när ska jag börja se att jag kan fräsa till jag med, utan att sedan gå hem och grina för att jag gjort någon annan arg eller sur.Då har jag ju inte levt fullt ut, jag väjer ju undan, men minnena fa
stnar och orden glöms inte bort.



fredag 13 augusti 2010

Fin dag trots allt..!

Hade ju så ont i huvudet när jag vaknade och större delen av dagen, men trots allt så har jag ändå pratat med en fin vän, ätit hamburgare med min lilla fina familj, ja förutom Anton då som är hos mormor. Sen har vi varit ute hela eftermiddagen och kvällen. Edvin har lekt, jag har klippt gräsmattan och Hans har målat. Det har gått ännu en dag i livet och den har jag njutit av. Livets alla dagar är nåt man skall se som nåt bra, det finns allt för många som inte har det så bra. Vi ska inte klaga för mycket på bagateller..
Ha en fin kväll allihopa.

Hur blir denna dag..?

















Jag har vaknat med världens huvudvärk i morse. Orkade inte kliva upp med Edvin och Hans. Jag låg kvar tills dom hade åkt till jobb och dagis. Jäkla huvud, det gör så ont att jag har en suddig hinna för ögonen till och från.
Nåväl kanske det går över snart, hoppas kan man ju alltid göra.

Hittade denna goa bild på älskade Edvin som sitter med sin gitarr, vad månne det bliva av detta. Man blir glad när man ser honom hålla på :)

torsdag 12 augusti 2010

Ludvigs dag idag..!

Grattis på åtta årsdagen, hipp hipp hurra..!
Vi ses på söndag.

















Idag har jag stigit upp lika tidigt som igår, kunde inte somna om fast Hans smög upp med Edvin
som skulle till dagis. Hade så mycket funderingar i skallen.
Blä jag har drömt mardrömmar om Antons skolstart, att han fick ny lärare och hon var galen, att nya rektorn var lika galen hon. Det vore verkligen det värsta, att älskade A inte får vara kvar. Vad gör vi då..? Då är vi tillbaka på ruta ett och en son som inte kommer göra ett skvatt under detta år. Fy sjutton säger jag bara.

Nervös för andra saker också ;) Som gör att man inte kan sova ordentligt om nätterna, tur att det är övergående.

Mamma var här hela dagen igår, till Edvin stora förtjusning, det var bara mommo hit och mommo dit hela dagen lång.
Ja Anton var nöjd han med, särskilt eftersom han skulle följa med dom hem sedan, han har längtat i flera veckor. Få se hur det går denna gång.
Svärmor och svärfar var hit en stund också, dom ska åka iväg på semester neråt i Sverige, ohh vad Edvin ska väääänta på att dom kommer hem igen. ;)
Somriga blommor har jag i en vas nu. Tack så mycket Vanja...!

onsdag 11 augusti 2010

Uppe med tuppen..!

Urk urk urk. Edvin vaknade ovanligt tidigt idag. Jag gick dit och la mig, men det dög inte med mamma, det skulle vara pappa. Typiskt, då jag verkligen släpar mig upp ;)
Anton somnade på soffan igår kväll så han vaknade tidigt han med. När Hans åkte iväg till jobbet just efter sju.
Snart är det tidig uppstigning varje dag ;)


tisdag 10 augusti 2010

Jaha...!

Lunchen i magen på alla utom Anton, han äter så dåligt med medicinen i kroppen som vanligt. Kommer vara sugen på allt möjligt sen då.. Det gick bra på ögon.. Edvin får paus från lappen några veckor nu, så samsynen tränas. Han blev väldigt glad över det :)
Sedan var det si och så med tålamodet och att sitta still, men rätt duktig var han iallafall så han belönades som vanligt med en tårtbit efteråt.
Det är liksom hans grej när han varit duktig på sjukhuset.

God morgon..!

Uhhhh idag känner jag mig trött,,, så trist väder också att man blir bedrövad bara av det. Hans är på jobbet, Edvin ser på tv, han är ledig idag för vi ska på ögon kliniken vid lunch. Anton han sover än, njuter in i det sista av sommarlovet *L*
Tror han trivs som fisken i vattnet i sitt rum sedan vi möblerade om. Det blev alldelens perfekt ju.
Måste ringa ett par samtal idag som jag dragit på, men det är
lika bra att ta tag i surdegen nu så är det borta.