Äntligen rör det på sig..!

Allt börjar falla på plats, även om vissa saker nu inte blir eller blev som man en gång hoppades på. Bara acceptera att livet ofta tar sig fram på andra vägar. Vi lever ju och är relativt friska och krya, bara det är ju en vinst. Om man nu bara kommer ihåg att tänka så, så vore ju allt toppen. I alla fall för en stund. Visst...?

Anton har fått sin diagnos klar och så har vi fått veta vad som händer till hösten. Känns lite som en stor käftsmäll...! Hur illa det kan gå om våra barn inte får rätt hjälp i skolan och i livet. Alltid är det på hans bekostnad. Hur som helst så kommer det alldelens säkert att bli bra. Kan ju bara bli bättre efter allt som varit dåligt och svårt.

Bröllops planerna går bara fint, nu ser jag ett slut, eller en början på allt kanske man ska säga. Snart är jag FRU...! Känns jättekonstigt....! Nästan för vuxet..!
Om jag nu bara får önska mig ett par saker så vore allt toppen tror jag, känner att jag borde vara värd det efter allt.. Jag saknar att ha roligt och jag saknar skratt. Saknar den riktiga vänskapen och förtroligheten. Nåt att sträva efter, hitta saker utanför allt jobbigt och mörkt.

Ha en fin dag där ute
Kram

Depp dag..!

Kände redan i går att jag var på väg in i depp träsket. O visst jag är där nu, hur man lär sig att känna när det händer nåt i kroppen. Ja ja det är inte roligt i alla fall, allt känns blä och blä. Inget som piggar upp.
Idag är det skolavslutning för Anton, härligt med sommarlov, men läskigt att ingenting veta om hösten. Fy tusan så dåligt av cst att inte höra av sig i tid, det sista jag hörde var att dom skulle sätta sig i möte och sedan kontakta mig. Hahahaha men hallååååå, det har jag ju hört förr.....!! Nu ska alla vara så jäkla glada och förväntans fulla, medan Anton som vanligt står och tittar ner i marken. Ja hurra hurra vilken rolig dag..! Så här var det inte tänkt att bli när han låg i magen.

Äntligen varmt...!

Så härligt. Ska äta frukost och sen bege mig in till stan, måste hitta skjortor till bröllopet. Åt Anton och Edvin alltså ;)
Det kryper närmre och närmre. Lite saker kvar att göra (läs massor) Men det kommer säkert bli bra. Inte så lätt bara att få Edvin att vilja hänga med på allt bara. Tråååkigt om man inte får glass säger han. Hahaha men man kan ju inte äta glass i varje affär man går in i. Men ja det tycker han. Nä nu var det frukost och iväg.
Hej svejs.

Äntligen lite sol..!

Efter allt regnande och stormande så har vi haft två fina härliga dagar med sol. Wiiihiiii så härligt. Visseligen inte värmebölja, men så ljuvligt ändå.
Nu är jag så trött så jag ser i kors nästan, och har halsbränna av kakorna och tårtbiten jag åt i eftermiddags ;) Måste ju fira nationaldagen på nåt sätt ju.
Nä nu ska jag kasta mig i sängen tror jag. I morgon är en ny dag.
Kram, kram

Mamma sorg..!

En ny dag, med nya möjligheter. Vet inte riktigt vad den ska innehålla, det är bara jag och Anton hemma. Hans och Edvin åkte ut till stugan igår med svärmor och svärfar. Vi kunde inte följa med för Anton skulle och bowla med klassen igår kväll. Han har inte velat fara på en del andra aktiviteter som dom gjort så då tyckte jag det var viktigare att stanna hemma i helgen så han fick vara med nu när han ville.

Men jag förstår till stor del att han inte velat, jag blev rent ut sagt förbannad när jag såg hur en del bara ignorerar honom när han pratar eller frågar nåt. SÅ gör man bara inte. Bara vänder ryggen till och går utan att ens knappt se på honom. Nä fy fan säger jag bara. Många föräldrar ska öppna sina ögon och studera hur deras *fina perfekta* barn kan bete sig. Känns som att jag vill följa vid hans sida resten av hans liv för att saker han har berättat hemma, om hur det kan vara. Har han ju så rätt i. Han var stökig före utredningen och medicinen, då förstår jag att dom dragit sig undan. Men det är ju över tre år sedan, vet ni jag trodde inte att barn är så otroligt långsinta och fördömande. Inte när man får höra att dom är så fina med honom och dom är så bra på att vilja ha med honom i saker och ting. Pyttsan....!!! Nu har jag varit med massor med gånger och sett saker som man som mamma inte ska behöva se. Nä jag vet inte vad jag vill att framtiden ska ge, men jag vet att han är värd mer än så i alla fall.