tisdag 2 mars 2010

Ibland..!

Så är jag tokigt glad, och ibland så är jag galet ledsen och känner mig tom och bortglömd. Var finns min plats i världen..? Varför räknas inte mina tankar och åsikter..?
Hur länge kan man ge och ge av sig och sitt innan man slutar med det..?

Jag vet inte, ibland så ger jag upp, vissa människor kan helt enkelt inte ge tillbaka. Då kan jag till slut inte ge mer, för då finns inget kvar av mig. Bara enorma gapande tomma svarta hål inom mig. Dom äter upp en och det är en otroligt otäck känsla.


Tur att man har solar i sitt liv som lyser upp livet när det känns tungt. =) Jag känner mig faktiskt väldigt glad just nu och det är toppen.

Idag snöar det ute lika mycket som igår. Jättetråkigt känns det. Nu vill vi ha lite sol så man kan gå ut och njuta. Ladda sina batterier efter en mörk vinter.

Edvin verkar må bättre idag, jag håller tummarna att han inte ska få mer feber.

Anton har just vaknat och är rätt lugn *peppar, peppar* Han tog medicinen utan att tjura idag och det är då rent fantastiskt för att vara han. Sen så sa han bara helt appro på att en gång hos pappa så hade han inte tagit en blå tablett. VARNING, VARNING tjöt det i mitt huvud. Nu är det bara till att börja kolla ordentligt så han får i sig det han ska. Det är inte allt roligt att hanskas med honom utan medicin.

Nä vänner nu ska jag ta tag i att dra av golven med min bångstyriga snabeldrake.
*hihihihihi*
Kram på er.

2 kommentarer:

Mia sa...

Oj, ja det är ju viktigt att ta tabletterna varje dag. Och det är väl inte så att man kan lägga det ansvaret på barnet? Hoppas det var en engångsföreteelse. Hoppas du mår bättre snart, det är verkligen upp och ned ibland. Kram

Mossi sa...

Ja nu vill jag också ha sol :)
När det gäller att ge och ge och ge av sitt/sig så suger det när man inte får nåt tillbaka men jag brukar försöka tänka positivt, som alltid. Nån gång, nån dag är det min tur att få tillbaka...på nåt sätt...
Jag vet att det är en klen tröst när det känns mörkt, tomt och hopplöst.
Jag lever inte ditt liv och jag vet att det är jobbigt med all problematik som finns runt omkring dig även om jag inte kan förstå det fullt ut men du vet att jag finns där om du behöver mig. Det har jag alltid gjort och kommer att finnas där så länge jag trampar runt på denna jord.
Jag har också fått min slev av den hemska grytan, tro det eller ej. Jag har varit så långt ner som jag aldrig någonsin trodde jag skulle komma och jag halkar dit tillbaka ibland, tyvärr. Det tar sen ett tag att kravla sig upp över kanten och resa sig upp men det går. Med en massa självpepp och djävlar anamma så går det, en bit i taget.
Tänker på dig/er varje dag och följer din blogg.
Kram från Mossi