Usch så trist. Men helgens väder var mer än toppen. Varmt, friskt och härlig sol som sken både lördag och söndag. Vi fick gjort en massa saker ute på gården. Så nu är det höst hos oss även ute. Fint prydnadskål och lite ljung kan ju göra vem som helst glad.
I går kväll så var vi på föräldra möte på dagis, Anton var hemma och barnvakt åt Edvin. Vi skulle bara vara borta ca 2 timmar men det drog ut på tiden så det blev ca 3.
Vi ringde hem och det tog en herrans tid innan det svarade, Jag var lite kort i tonen när jag sen frågade varför han inte svarade direkt. Men finaste stora killen säger då att Edvin inte velat somna själv i sängen, han hade varit ledsen och då hade Anton bett honom komma till honom i soffan. Där i Antons knä hade han slocknat och sov så gott när jag ringde. Inte konstigt att det var svårt att komma åt telefonen. Vi sprang in och handlade mjölk och frukt, plus en dricka till Anton för att han var så duktig. Sen skyndade vi hem och då lyfte vi in Edvin till sin säng. Anton var blöt i svett och benen darrade av tyngden från lillebror :) Där hade dom legat i soffan och Anton ville inte knappt röra sig så inte Edvin skulle vakna.
Vad säger det om honom va..? Det är bara blaj att inte barn med ADHD är sympatiska. I alla fall så har då jag ett barn som är väldigt sympatiskt mellan åt, och det är vi väldigt tacksamma för. Det finns ljus i allt mörker för alla och det här var ett sånt där härligt ljust ögonblick att spara i minnesbanken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar