Samma saker dyker upp i tillvaron och stjäl energi i onödan, tex att Antons medicin inte var utskriven som lovat. Därmed stod vi utan en fredags eftermiddag.....????
Hur lätt är det att få tag i nån på Bup då...! Exakt...! Alldelens hopplöst... Min kära sambo fick ringa runt som en tätting för att försöka fixa det. När jag sedan ringer dit, veckan efter så låter dom så förvånade och kommer med ursäkter som jag tyvärr inte orkar lyssna på längre. Visst alla får fela ibland, men nu har det hänt ofta och då blir jag så leds och förbannad.
Nu ska jag till apoteket och jag hoppas innerligen att det finns medicin utskrivet, annars vet jag inte vad jag gör....!
Haft en okej morgon, försökt få Anton att lyssna och inte gå igång till 180 knyck så fort man öppnar munnen. Det gick väl si så där.
Edvin åkte med taxin i morse och det såg ut att gå bra, men han var nervös lillgubben. Farmor hämtar idag så han var ju såklart glad över det iallafall, jag ska iväg på ett möte vid 17 så då är hon snäll och är här med barnen medans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar