torsdag 5 januari 2012

Trettondagsafton 2012...!

Julen är över för denna gång, allt har sin gilla gång. Det har varit en bra jul, trots att jag inte riktigt känner igen mig själv ibland. Behövs en fest med vänner snart för att komma ihåg sin roligare sida. Eller hur..? *L* Vi behöver alla ge näring till tokighet och skratt. Jag bjöd på en del under bröllopskvällen och jag skämms lite ännu. *skrattar* Men som *Cia sa* Det var bara roligt - Du var dig själv. Absolut helt rätt sagt av henne. Jag var mig själv, och jag trivdes, i alla fall till dagen efter. Hehehehehe....!

 I dag är det trettondags afton och jag känner mest att det är skönt att ha fått bort alla julsakerna. Nu längtar vi efter våren och sommaren. Arbetsträningen går mer än bra och jag får massor av beröm :) Det är som det är med livet. Man vet inte alltid vad som ska hända. Jag känner massor av glädje över de människor jag möter och lär känna, jag kommer under ytan utav det som kallas perfekt och jag ser ärligt fina bra människor. Jag växer som människa. Men jag ser även avigsidor med saker och ting. Trots allt det så måste jag väl säga att det positiva vinner. Världen består av mer än en *FIN YTA* Man måste lära sig älska sitt liv för vad det är, eller be om hjälp om man inte vågar förändra det. Man måste bli påmind ibland att inte bara sträva efter det *perfekta* för då missar man hela livet som tyvärr inte väntar på att du putsar kanterna hela tiden.

Antons pappa ringde idag och frågade när han kommer. *kors i taket* Han hade tänkt vara hemma bara och mysa, men blev så förvånad och glad att pappa ringde så han ville åka dit på en gång *L* Det blev en rask avfärd till bussen och nu är det tomt hemma.Ingen musik eller ratt ljud från hans rum Stora snart 14 åriga killen som försöker hitta sin plats i livet, känns helt overkligt att han också måste kämpa sig fram i världen. Men som sagt redan förut. Utan mina gossiga fina barn så hade jag inte lärt mig så mycket som jag har. Verkligen livsförändrande och lärorikt. Och min fina *man* då som bara tagit ansvar som han inte skulle behövt egentligen. Var vore vi utan att du orkar det. *kram till dig Hjärtat*

Inga kommentarer: