Guy Sebastian - Taller, Stronger, Better

Trött i hjärna och hjärta....!!

Ja fy så trött jag är det är vidrigt. Tror jag lätt skulle klara av att dra täcket över huvudet ett par dar. Finns ingen energi eller *drive* i mig alls.. Att vara jäkligt ilsken och förbannad kräver energi som jag då inte har på lager. Midsommar har varit bra, lite regnigt och blåsigt med bra ändå. Själva midsommar afton var bäst ut efter väder synpunkt. Leds på att gnälla om trötthet, men det är nog så just nu att det inte finns en enda människa som förstår hur innerligt trött jag faktiskt är..Man vill liksom bara stänga av tv,n ett tag.. Men det går inte....!

Konsten att vara jävligt egoistisk...!

Den konsten besitter vissa med stenhård koll på. Eftersom jag kämpar livet ur mig för att ge Anton det han behöver och den hjälp han är berättigad till så flyger jag bokstavligen i taket då jag får nonchalans från hans far eller bara dumma jävla egoistiska kommentarer. Han fattar inte vad det innebär överhuvudtaget. Han finns inte där, han hjälper aldrig till. Han behöver inte kämpa. Han gråter inte av trötthet eller maktlöshet, han plockar inte i spillror som uppstår.....!!!
Han har ingen rätt att tycka att det är pinigt när inte ens barn kan *bete sig/vara normal som alla andra* som han kan uttrycka sig ibland. Lyssnar han när jag för miljonte gången sagt att DET ÄR INTE SÅ ENKELT...? Nä han bara tänker på sig själv. Ge tusan i att vara elak, nu räcker det. Elakhet kommer i många olika skepnader, men vi är inte dumma... Vi har sett det mesta... Det är nog nu.

Nya dagen....!

Breaking news.. ungefär så blev det igår på habiliteringen. Det blir till att tänka om där för det som dom tänkte eller trodde/gissade kanske inte är så. Ja ingen har väl sagt att det ska vara lätt va..? Bup skickar oss till habiliteringen och habiliteringen funderar varför bup gjorde så eftersom dom skulle ha kunnat hjälpt bättre i vissa avseenden. Hohoho suprise liksom...! Ja ska vi då räkna åren som gått och bara går utan att rätt hjälp satts in. Nä inte idag, jag har ingen lust :( ibland så känner jag bara inte för att må dåligt. Idag skiner solen och jag ska ha en bra dag.........!!  Tonåringen sover ännu, föll med cykeln igår så skrubbsåren är många  och åtta åringen sitter här brevid och sjunger, kalas ikväll för honom så humöret är på topp, även om det blev lite skugga på himmlen för att xboxen inte gick igång *L*

Ibland så kommer det lite kärring humör i mig...!

Ja men visst är det så. Bitterheten gnager i mig som ett huggmonster utan dess like. Varför varför vaaaarför...? Alltid dessa varför, sen kommer det fram alla dessa saker som man sväljer och stoppar undan längst bak. Locket liksom flyger av till slut. Varför i hela jävla helvete ska jag alltid välja att stoppa undan allt. Ständigt denna oviljan till konflikter. Foga sig hit och foga sig dit. Följa mallen och vara som alla andra. Bahhh det finns inga mallar som någon endaste människa måste följa eller passa in i. Alla föddes vi olika och vi kommer dö olika. Så är det bara.
Jag bara absolut hatar människor som måste vara bäst, ständigt störst, vackrast mest kunnig. Jag blir bara tyst, stänger av och låter ingen komma in på djupet. vad har dom liksom där att göra. Jag avskyr fjäsk och fjanteri och folk som bara är vänlig för att dom är nyfikna. Vet ni..? Jag lärde mig redan som liten att se genom sådant, jag läser av människor jag möter. Det påklistrade leendet och fjanteriet till röst gör att jag får gåshud. Var är innerligheten och värmen. Önskan till att andra ska få ha det bra, viljan att kämpa tillsammans för att göra saker bättre. Nå det var surkärringen i mig för nu, nu är det bara ta barnen i släptåg till sjukhuset där jag har möte. Hoppas bara surkärringen i mig följer med, det är där hon behövs bäst just nu. Barnen har jag mutat med glass ;) ;)

Hej, hej....!

Jaha vad görs hos oss idag, denna vecka, denna månad. Det är jättelänge sedan jag skrivit någonting alls. Man är bara inte alls sugen på att skriva om allt och ingenting tidvis. Livet traskar på. Bra, dåliga,roliga eller tråkiga saker händer som i alla människors vardag. Barnen längtar efter julen :) Snart är det advent. Och innan jag glömmer *Tomten jag vill ha ett löparband och en symaskin* Rimliga önskningar va...? hehehehe kanske inte riktigt men försöka kan man ju alltid ;) 

Allt och inget alls...!

Finaste finaste Anton på bilden. En klassresa som fick mamma hjärtat att svämma över av stolthet men också av sorg. En tid av bråk, kärlek, missförstånd och fientlighet. Jag har haft mina svårigheter och duster i mitt liv men jag önskade så mycket mer för mina barn. Jag tar avstånd alla människor som är *dumma* mot mina barn, men jag visar det kanske på ett konstigt sätt. Jag tystnar istället för att låta högt. Jag borde bli bättre på att ryta ifrån, men någonstans efter vägen så har jag tystnat. Jag har fastnat i att *hålla mig på min plats, att inte lägga mig i.* Det är bara så.
Lätt att tro att man bara kan ändra detta sätt att vara, men det verkar vara en stor del i det jag ska kämpa med i livet. Jag kan dock bli stolt över mitt jobb och över dom nya fina lärdomar jag lever mitt i. En avväg som jag aldrig trodde jag skulle ta. Men jag kommer bära det med mig resten av livet. Plus att mina fina underbara barn gör mig till en mästare på att ta till mig nya kunskaper som inte alltid känns så jävla roliga.
Jag hoppas dom kommer bära med sig all kärlek och förstå att dom är fina, fantastiska, underbara som dom är. Speciellt Anton som kämpar i motvind jämt. Finaste Edvin är som en liten sol ännu...! *tack vare fina människor* Jag vill verkligen bara gråta när jag tänker på att det är dags för skola nu. Men det som är fint är att det ständigt händer nya saker och att kunskapen växer...! Jag hoppas vår soligaste solstråle får behålla sin positivitet.