Tänk att..!

Jag är bara så förundrad att det är så svårt för en del människor att vara glad för någon annan. Att det ska sitta så långt inne att visa att man tycker att den eller dom är värda nåt kul eller glädjande. Helt sjukt märkligt.
Bara nåt jag noterat senaste åren.

Nåja vad händer här då...? Jo Anton har haft en bra vecka i skolan trots den något tröga starten i måndags *L* Edvin är lite småhängig men inte så att det stör. Han har absolut inte tid att vara hemma från dagis, icke sa nicke. Tvärt NEJ när vi frågar. Han ska dit och leka för det är så roligt med alla vänner säger han. Helt fantastiskt, han har inte trivts så bra på något av dom andra två dagisen han gått på.

Jag gnetar på med mitt och ska förhoppnings vis hitta ännu en bra grej, vi får se om det visar sig vara någonting för mig *L* Men jag tror det. När jag nu väl tar mig dit så *L*

Hans jobbar på som vanligt och är glad att det är fredag idag ;)

På måndag åker jag med Antons klass på klassresa i fyra dagar, han är väldigt spänd och pirrig kan jag säga. Vi får väl se hur det kommer gå. Han deltar ju sällan i aktiviteter så jag har sagt det att står han bara och lider för att han inte klarar att delta så åker vi hem. Man blir så ledsen att se honom må dåligt när han vet att han skulle vilja men det inte går.

Nä nu ska jag ta mig iväg till stan och kolla efter ett regnställ för det behöver Anton.
Ikväll ska jag nog ta mig ett stort glas rödvin och fira mig själv för att jag gjort riktiga vuxen saker i veckan. Huga vad jag har trotsat mina rädslor. *skrattar*

En sån där ny dag igen ;)

Vilken tur att jag ser det fina i att få vakna varje ny dag. Inte för att det alltid är klämkäckt och rosa skimrande. Men det är mitt och det är fint ändå. Igår började dagen allt utom bra för Både Anton och mig: Han var så nervös och spänd inför skolan så han var rena rama monstret, jag var en jävla kärring och ett jävla pucko cp mm mm. Det är jag alltid då han är stressad eller trängd. Då är det alltid andras fel att allt blir fel. Oj så jag VET det, hur det blir alltså.. Ändå tänder jag på alla cylindrar och blir förbannad på honom. När vi kom till skolan (som han förövrigt vägrade åka själv till) så totalvägrade han gå in i klassrummet. Inget hjälpte, inga pepptalk, mutor eller hot. Jag kände mig helt grinfärdig till slut och kände att NU har skolan kört igång igen. Jag mår alltid på ett särskilt sätt då. Ständigt beredd på skrik, bråk, sur unge och skitsnack från omgivningen. Prova det och prova det. Tror ni inte att vi har provat...? Att människor inte kan lyssna på det jag säger..? Jag har nu snart i sex år påpekat vad jag ser att han behöver mer hjälp med, men det ska ständigt provas annat, han ska tränas i att inte vara personbunden och ta mera initiativ, prata mer och ta för sig.Vistas bland folk och folkmassor, Våga vara med på gymnastiken etc etc. Allt som inte fungerar.
Nå..? Varför blir det inte bättre då...? Varför klarar han inte av det nu efter alla dessa år...? Jo för att det INTE fungerar på det sätt som dom vill göra sakerna på. Men har dom lyssnat på mig då..? Ja i fem minuter kanske..........!!!!
Att det inte finns resurser sen är ju ett jävla skämt, vad är det för ett skit samhälle vi lever i nu för tiden, hela Sverige har ju blivit galet. Vi tar inte ens om våra gamla på ett bra sätt nu mera. Helt sjukt. Sänk alla topplöner och alla fantasi summor som folk kan tjäna på att göra konstiga saker. Skulle finnas fler jobb och sen skulle vi kunna ta hand om all det som vi inte kan ta hand om. Sjuka människor, människor med svårigheter och så våra barn, som ska kunna få en bra framtid....! Eller är jag helt fel ute...?

Och innan jag glömmer Anton hade haft en toppendag när han väl vågade sig in till sina klasskamrater :)

Mör.......!!!

Har haft värsta röjar dagen idag ;) Städat ut garaget och kastat, kastat, kastat. Äntligen ville gubben få iväg all bråte som han tyckt var bra att ha. Tjohooooo..!
Sen har jag tryckt i mig en kebab rulle och efter det så har jag sorterat och röjt i Edvins lekrum *pust* Men F_N så skönt att ha det gjort.

Tjollahopp på er och hoppas dagen varit en bra dag

Leva i livet

Gör vi det..? Kan du ärligt säga att du lever ditt liv som du vill ha det, som du själv vill styra det..? Jag kan nog inte säga det helt fullt ut, även om jag nog kämpar med att kunna just det.
Man styrs så av andras tankar, blickar, fördomar,kommentarer etc,etc.
Det kommer så mycket i vägen som bromsar en att tänka och tycka som man själv vill. Egentligen så är det faktiskt ingen som tackar mig om jag lever och gör som andra vill hela tiden, dom skiter väl i vilket när dom stängt dörren efter sig på kvällen. Hur många av dom tänker verkligen på mig när kvällen faller på. Finns nog inte många efter den vägen som kommer ihåg mig då. SÅ..? Varför ska jag ändra mig hela tiden då, när det är jag som känner att jag inte är mig själv alls på det viset. Nä vi måste vara starka och tro på vår egen intuition, gå den vägen vi vill. Men jag vet att jag inte är den som trampar på folk för det, det kommer jag aldrig att bli. Men däremot är jag trött på att i snart 35 års tid måsta leva efter andras ord inom mig hela tiden. Jag glömmer inget...! Så är det bara.
Såra mig och jag kommer komma ihåg det.
Jag vill lära mina barn att vara starka i livet, men ändå står jag där och låter dem bli som jag.. Ta all skit. Att bli trampade på. Bara för att en som är starkare tycker sig ha rätt. Gång efter gång. Näää när ska jag börja se att jag kan fräsa till jag med, utan att sedan gå hem och grina för att jag gjort någon annan arg eller sur.Då har jag ju inte levt fullt ut, jag väjer ju undan, men minnena fastnar och orden glöms inte bort.

Fin dag trots allt..!

Hade ju så ont i huvudet när jag vaknade och större delen av dagen, men trots allt så har jag ändå pratat med en fin vän, ätit hamburgare med min lilla fina familj, ja förutom Anton då som är hos mormor. Sen har vi varit ute hela eftermiddagen och kvällen. Edvin har lekt, jag har klippt gräsmattan och Hans har målat. Det har gått ännu en dag i livet och den har jag njutit av. Livets alla dagar är nåt man skall se som nåt bra, det finns allt för många som inte har det så bra. Vi ska inte klaga för mycket på bagateller..
Ha en fin kväll allihopa.

Hur blir denna dag..?

Jag har vaknat med världens huvudvärk i morse. Orkade inte kliva upp med Edvin och Hans. Jag låg kvar tills dom hade åkt till jobb och dagis. Jäkla huvud, det gör så ont att jag har en suddig hinna för ögonen till och från.
Nåväl kanske det går över snart, hoppas kan man ju alltid göra.

Hittade denna goa bild på älskade Edvin som sitter med sin gitarr, vad månne det bliva av detta. Man blir glad när man ser honom hålla på :)

Ludvigs dag idag..!

Grattis på åtta årsdagen, hipp hipp hurra..!
Vi ses på söndag.
















Idag har jag stigit upp lika tidigt som igår, kunde inte somna om fast Hans smög upp med Edvin som skulle till dagis. Hade så mycket funderingar i skallen.
Blä jag har drömt mardrömmar om Antons skolstart, att han fick ny lärare och hon var galen, att nya rektorn var lika galen hon. Det vore verkligen det värsta, att älskade A inte får vara kvar. Vad gör vi då..? Då är vi tillbaka på ruta ett och en son som inte kommer göra ett skvatt under detta år. Fy sjutton säger jag bara.

Nervös för andra saker också ;) Som gör att man inte kan sova ordentligt om nätterna, tur att det är övergående.

Mamma var här hela dagen igår, till Edvin stora förtjusning, det var bara mommo hit och mommo dit hela dagen lång.
Ja Anton var nöjd han med, särskilt eftersom han skulle följa med dom hem sedan, han har längtat i flera veckor. Få se hur det går denna gång.
Svärmor och svärfar var hit en stund också, dom ska åka iväg på semester neråt i Sverige, ohh vad Edvin ska väääänta på att dom kommer hem igen. ;)
Somriga blommor har jag i en vas nu. Tack så mycket Vanja...!